Tuesday, August 24, 2010

Landat i Sverige

Framme i Sverige nu. Resan gick bra men som alltid så är det en lång resa och en mycket lång dag. Man är trött efter resan och har jetlag. Men det kommer nog känns bättre inom kort. Nu är vi här tillbaka hemma men ändå något helt nytt.

Just nu känner jag mig helt vimmelkantig då jag inte lyckades sova något på planet och bara sovit ett par timmar hemma hos mina föräldrar för att kunna somna igen till kvällen. Usch ja, jetlag är ett helsike. Vi landade i ett grått Sverige med endast 14 grader. Det var kallt och såg murrigt ut. Jag undrade vad vi gett oss in på redan då och vart den där omtalade smekmånaden var någonstanns, om vi blivit snuvade på den.Men nu under eftermiddagen har solen tittat fram och det känns bättre även om jag känner mig som en urvriden disktrasa i kroppen just nu.

Helgen gick alldeles för fort. Vi lämnade Alabama en het och fuktig augusti dag precis som vi en gång anlänt en het och fuktig sommardag för lite över fyra år sedan. Vi hade ingen aning om vad vi gav oss in på då, så mycket vi inte visste. Nu har vi inte heller riktigt en aning om vad som egentligen ligger framför oss. Det var allt lite sorgligt att säga hejdå till familjen G, våran amerikanska familj. Nu har vi familj på andra sidan atlanten att besöka då vi flyger över. Jag fälde dock en liten avskedstår då vi lyfte med planet, något som C aldrig trodde att han skulle vara med om. Men det känns jättebra att lämna med hjärtat fyllt av de goda och varma minnena och stunderna. Vi vinkade hejdå till Alabamas röda jord och de gröna kullarna som utgör foten av Appalacherna. Luften var disig av hettan och fukten. Ha ha jag fick till och med chansen att få en sista dos amerikansk fotboll sista kvällen då vi satt i familjen G´s vardagsrum. Det lär jag ju inte se på tv på ett bra tag.

Men nu blickar jag framåt. Nu börjar ett nytt kapitel. Här är länken till nya bloggen:

http://sweethomesweden.blogspot.com/


Sunday, August 22, 2010

Hejdå Alabama

Då var det alltså dax att lämna det här stället. Det som trots allt varit hem för oss i fyra år men aldrig riktigt blev just hem. Det känns väldigt märkligt att jag nu kommit till sista blogginlägget från Alabama (blogga gillar jag ju så det plannerar jag fortsätta med). No more Sweet Home Alabama utan ny blogg och ny titel. Men faktum är att det känns både bra och rätt. Jag känner mig både färdig och mätt på Alabama. Jag är otroligt glad att vi tog chansen att flytta hit. Att vi vågade. Det har varit ett fantastiskt äventyr som gett många fina minnen och som berikat livet på många sätt. Jag är en helt annan person än den jag var då jag kom hit. Omställningen och allt som hänt oss här fick mig dock att vurpa omkull i livet efter ca 2 år här. Visst fick jag både blåmärken och skrubbsår av livet en tid men jag tog mig upp igen och lärde mig massor. Jag fick mer skinn på näsan och blev en starkare person på många sätt. Livet har sina törnar och det är trots allt så man får sin livs erfarenhet.

Nu börjar ett nytt kapitel i livet och det ser jag fram emot. Jag är redo för något nytt. Nu åker vi tillbaka hem till vårat hemland och våra rötter, till familjen och vänner. Det känns jättekul. Hur sedan allt blir vet vi inte och om vi stannar för gott eller känner ett sug efter nya äventyr och platser efter ett tag vet vi inte heller. Vi lämnar det öppet och ser vart vi hamnar. Livet blir så mycket mer spännande om man lämnar dörrar på glänt och låter alla möjligheter finnas där. Det är så vi har levt hittills och det är så vi har trivts med att leva.

Jag har försökt föreställa mig hur det kommer att kännas då jag sitter där på planet och det lyfter. Hur Birmingham, Alabama sakta blir en prick nere på marken. Vad kommer jag att känna då? Jag vet ju inte när jag kommer tillbaka, men jag hoppas innerligt att jag kommer tillbaka. Jag har också funderat mycket på vad vi kommer att sakna mest då vi inte längre bor här förutom klimatet och vädret vilket är ganska givet. Underbara familjen G kommer nog att komma och hälsa på oss i Sverige till nästa sommar och det känns jättekul. Men sista kvällen gick allt för snabbt. Vi grillade och åt en jättegod middag. Liz och Jeff kom över och Liz hade bakat en supergod ananaskaka. Ingen av oss ville att kvällen skulle ta slut men det gjorde den ändå till slut för det finns ju alltid ett slut. Men vi säger inte adjö utan hej så länge tills vi ses nästa gång. Vi kommer alltid att ha del av vårat hem här hos våran Amerikanska familj som är familjen G.

Känns fortfarande skitkonstigt att vi ska flytta hem. Att vi inte bara ska åka hem på semester och sedan komma tillbaka. Men exakt den känslan hade vi också då vi flyttade hit.

Livet är fullt av fantastiska äventyr och möjligheter och nu är jag redo för nya utmaningar och äventyr. Men här och nu blir det Hejdå Alabama. Detta blir sista inlägget för bloggen, Sweet Home Alabama som jag haft i över tre år. Ny blogg, nytt namn och nya äventyr väntar runt hörnet. So long and see ya´ll som man säger här in the heart of Dixie. Det blir trots allt ett inlägg till så att jag kan länka till nya bloggen. Nu byts Sweet Home Alabama ut till något annat så får vi se hur det blir med allt det.

Saturday, August 21, 2010

Underbar Avskedsfest

Avskedfesten igår blev riktigt lyckad. Det var jättekul att få träffa alla igen i vårat gammla grannskap samt några av våra svenska vänner som också var ditbjudna. Vi fick dessutom att träffa en ny svensk med familj som precis flyttat hit och det var ju kul att iallfall hinna ses även om vi inte hinner lära känna varandra. Det blev också allt ett par tårar men så blir det.

Flyttkillarna blev klara 17:30 och våran fest började kl 18 så det var precis. Vi var rätt nervösa över om de verkligen skulle hinna i tid. De insåg nog också att det skulle behövas lite extra hjälp så medans vi for ut en stund under dagen hade de kallat in ytterligare två killar. De hann, vi hann. Vi åkte också med bilen till deras lager och lämnade av den där och hämtade våran hyrbil på flygplatsen.


Fullt ös. God mat, trevligt umgänge och musik. En toppenkväll.

Några av festens yngsta har krashat här i soffan och sover så sött tillsammans. Den ena i mormors famn och den andra med en gigantisk kudde som täcke.


Calle och Jeff.

Den här sötnosen sov i våran säng i natt uppe i gästrummet. Men vi fick också sällskap av de båda katterna. Ett tag hade vi ett helt zoo i sängen kändes det som. Katterna slängde vi ut efter ett tag för vi fick bara inte plats allihop (två vuxna, en hund och två katter).


Vi har sovit gott och ätit en smarrig frukost ute på the front porch. Suttit och druckit kaffe ute på the haning bed. Jag lagade amerikanska blåbärspankakor och det blev uppskattat.Nu ska vi iväg och dammsuga i lägenheten vilket var det enda vi inte hann med.

Thursday, August 19, 2010

Sista natten i Cheese Cake Villas

Hela vårat hem står nu i kartonger. De packade hela dagen igår och kommer hit idag för att packa det allra sista samt lasta allt i en mindre lastbil som sedan åker till flyttfirmans transportlager. Där kommer sedan allt att lastas om i kontainern som sedan åker iväg till Charlston, North Carolina för att sedan åka med båt över atlanten. Vi kommer själva köra bilen till transportlagret eftersom vi först måste åka iväg till flygplatsen och hämta hyrbilen.

Nu har vi sovit allra sista natten i denna lägenhet. En i raden av alla lägenheter som vi bott i under våra år tillsammans jag och C. Men det har varit ett bra ställe att bo på. Det här hemmet gav oss några sista månader att verkligen få njuta av Alabama och det är jag så glad över. Jag lämnar denna tröskel med en öm klapp och leende.

C är lite rolig för han frågade var och en av de fyra flyttkillarna igår vad som var det märkligaste eller konstigaste de någonsin varit med om att packa. Ha ha jag kan säga att vi fick många skratt. Det var allt från intima sexleksaker som dök upp i folks byrålådor till designade hundkojor med AC och marmorgolv. Det finns alltså mycket märkliga ting folk packar med sig.

Flyttgubbarna beräknar bli klara är framåt eftermiddagen. Jag och C sticker nog ut en sväng under dagen medans de håller på att packa här. Sedan ska vi ju flytta till Kim och Mike med våra resväskor där det även ska hållas avskedskalas för oss denna kvällen. Förutom grannarna i vårat gammla grannskap så är även några av våra svenska vänner inbjudna. Det ska bli jättekul att träffa alla men sorgligt att säga hejdå. Avsked är alltid jobbiga fast man får väl se det postiva just i och med att de är jobbiga för det betyder ju att man varit fäst vid den och det man tar avsked från. Hellre en portion med sorg än att aldrig ha upplevt glädje om man säger så.

Nu säger jag hejdå till Cheese Cake Villas som det här lägenhetskomplexet heter eller egentligen heter det ju Chace Lake Villas men har man sagt fel en gång så fortsätter man alltid att säga fel.

Idag ösregnar det dock, inte bästa vädret för att packa och lasta men det får gå ändå. Det är ju rätt ovanligt med sådant ihållande regn men idag smattar det på här utanför.

Snart kommer ett skepp lastat med...


De är här nu och packar för fullt som ni ser på alla kartonger. Jag stack iväg tidigt idag innan de hunnit komma för att gå på ett pass på gymet och när jag kom tillbaka så var det full packningsrulle här hemma. De jobbar på snabbt och smidigt. När vi flyttade till USA fanns det restriktioner på vad man INTE fick ta med sig. Bland annat fick man inte ta med pornografi, vapen och sprit. Men nu när vi skyfflar bohaget åt andra hållet atlanten verkar det inte finnas några restriktioner. C frågade om man fick ta med vapen i kontainern och svaret blev " sure no problem, they will be labled as tools". Dödliga verktyg men fortfarande "verktyg". Alcohol var inga problem heller. Vi lyckades inte dricka ur alla vinflaskorna och dem har de packat så snällt.

Jepp så här sitter vi så länge och kollar in medans de packar ihop vårat hem.



Ha en bra torsdag allihop.

Wednesday, August 18, 2010

Ett hem blir packat

Så här ser det ut hos oss just nu. Flyttgubbarna skulle ha kommit idag men tydligen blev det något missförstånd så de kommer först imorgon. Det funkar för oss för det blir nog inte allt för mycket för dem att packa. Vi har ju en hel del som redan är packat i kartonger som vi aldrig packade upp då vi flyttade ifrån huset. Jag tror att detta hem förmodligen blir ett av de lättaste flyttjobb de får. De kommer att packa och lasta för fullt imorgon och sedan fortsätta på fredag. Fredag eftermiddag lastar de också in bilen i kontainern. Vi kommer att hyra bil här sista dagarna för utan bil går det inte ta sig någonstanns här. Så nu blir det bara två nätter kvar här i denna lägenhet.

Jag har trivts utomordentligt att bo här. Jag är glad att vi fick sista tiden här och fick huset sålt i god tid så att vi slapp oroa oss och slapp fortsätta med visningar osv in i det sista vilket var väldigt påfrestande. Jag har faktiskt trivts bättre i denna lägenhet än i huset som var på tok för stort för oss och allt för jobbigt att driva.

Nu vet vi ju att vi kommer att bo tillfälligt i lägenheten vi får hyra i andra hand ute i Hammarby sjöstad men det ska bli spännande att se vad vi sedan kommer att hitta på längre sikt. Vart kommer vi att packa upp alla dessa kartonger? Jag ser fram emot ett modernt svenskt hem med helkaklat badrum och med blandare och inte en kall och varmvatten kran att vrida på liksom en diskmaskin som får disken ren på ett ordentligt sätt.
Jag och C hade således en lugn dag. Passade på att gå till tvättstugan och tvätta. Amerikanska standard tvättmaskiner är verkligen urkass. Klart att tvätten inte blir speciellt ren om den dels bara vaggas fram och tillbaka i vatten som aldrig blir varmare än det varmaste vatten man får ut ur kranen i ett program som bara tar 20 minuter. Nåväl jag räknar inte att den här tvätten blir helt ren men den får duga som den är. Bättre halvren än smutsig tvätt i väskan.

På eftermiddagen åkte vi in en sväng till gymet. Jag fick köra ett sista spinningpass med min favorit instruktör. Jag passade på att säga hejdå till flera av mina gymkompisar. Usch det där med att säga hejdå är alltid jobbigt. Träffade på en tjej som jag inte pratat med tidigare som undrade om jag tränade triatlon eftersom jag kört en hel del spinning som hon sett mig på. Det tar jag som en komplimang.

Nu får vi som sagt hoppas på att flyttgubbarna dyker upp och att allt med flytten går som det ska nu.

Monday, August 16, 2010

Vad kommer vi sakna?

När vi var hos våra vänner igår på brunch fick vi frågan om vad vi kommer att sakna mest här från Alabama. Klimatet är rätt givet. Rättare sagt vårar, höstar och den korta vintern kommer vi att sakna jättemycket. Om sommaren som det är just nu (maj till början på oktober) är det på tok för varmt och fuktigt. Hettan och fukten kommer vi inte att sakna. Men förutom väder och klimat så funderar jag mycket på vad vi kommer att sakna (ja förutom vänner som vi fått här som betyder mycket för oss). Det känns som sagt svårt att klura ut vad man kommer att sakna. Jag tror man inte vet förräns man lämnat och varit härifrån ett tag. Det var ju samma sak då vi lämnade Sverige och for hit. Man hade ingen aning om vad man skulle sakna från Sverige innan man varit här ett tag.

Idag är det väl lite lugnet före stormen. Imorgon kommer flyttgubbarna och börjar packa på riktigt. Jag passade på att åka iväg till gymet imorse inne i stan och träna bort lite resfebernerver. Sedan åkte C iväg på lite ärenden. Jag har gått igenom skafferiet en vända till och sortert bort en hel del.

På fredag flyttar vi in till Kim och Mike och bor där fram tills måndag morgon då vårat plan mot Sverige lyfter. Fredag kväll har Kim och Mike anordnat avskedsfest för oss. Det blir sista knytiskalaset med grannarna i vårat gammla område.

Jag sitter också här och funderar på vad bloggen ska få för nytt namn när vi landat på Svensk mark. Den kan ju inte fortsätta heta Sweet Home Alabama och Sweet Home Solna klingar inte alls lika bra ;-)
Jag tar gärna emot förslag på nytt namn. Jag vill gärna fortsätta blogga för det tycker jag är kul men samtidigt går jag lite här och undrar hur spännande kommer mitt liv i Sverige vara för andra att läsa om. Så länge man bott här utomlands så har utlandsprofilen på bloggen varit given. Det har varit mycket nytt här, kultur och seder som skiljer sig åt och är annorlunda. Det har varit exotiskt på sätt och vis att bo här i södern. Men när man flyttar hem försvinner den där sidan av spänning och exotiskt inslag. Det tror jag att jag och C kommer att sakna. Frågan är bara hur mycket vi kommer att sakna just detta. Kommer den saknaden att växa och gro och få oss att uppsöka nya äventyr någon annanstans så småningom? Det blir helt klart nytt äventyr att bosätta sig i Sverige också. Det är nog MYCKET vi inte har en aning om just nu.