Capitol Reef National Park, Ut

Vi fick en otroligt vacker solnedgång här.

Igår satte vi nog alla rekord någonsin för antal besökta nationalparker på en dag. Det blev hela tre stycken. Vi började ju på morgonen i Arches och efter lunch åkte vi in till Canyonlands och avslutade sedan med ett kvällspass i Capitol Reef. Man kan som sagt lätt tro att det inte ska vara så stor skillnad mellan dessa ställen men det är en enorm kontrast i landskapet i varje park. I Capitol Reef är det en annan typ av sandsten som bildar mer av sanddyner än stora stenblock. Det var också grönare. Här finns en dal som heter Fruita där mormonerna under 1800-talet kom och bosatte sig. Här växer fortfarande många fruktträd som numer blivit förvildade. Man får gärna stanna och plocka frukt då man paserar dalen. Här finns äpplen, körsbär, och persikoträd. Man kan också kolla in det gammla skolhuset som mormonerna här andvände. Vi såg en liten flock med hjortar som betade bland träden.

När vi besökte Capitol Reef var vi nästan helt ensamma i parken. Det var inte många besökare här. Vi åkte upp till Sunset point trail som var en kort led men med en otroligt maffig utsikt igen. Här kunde man blicka ned i den djupa dalen långt långt ner där floden hade karvat sig riktigt djup ner. Floden hade ingenstanns att ta vägen så istället karvade den sig djupare och djupare ner i berget. Här vill man inte trilla över kanten.

Vi såg denna flock med hjortar som betade här i fruktdalen med fruktträd som mormonerna en gång i tiden hade planterat.

Ännu en nationalpark hann vi beta av denna dag. Rekord med tre stycken på en dag.

Utsikten var fantastisk. Ännu en canyon som formats av vatten. Långt nere i botten går floden som karvat sig allt djupare ner då den inte kunnat ta vägen någon annanstans.

Vi hade turen att vara här nästan ensamma också. Det blev en extra maffig upplevelse på det här sättet.

Vi hittade denna riktiga pärla till resturang mitt i djupaste Utah i en liten bergsby. Maten var helt fantastiskt god och mycket vackert upplagd. Allt var ekologiskt odlat och det mesta också närprouducerat från deras egena täppa.

Strax utanför Capitol Reef stannade vi till i en mycket liten stad som hette Torrey. Detta visade sig vara en fantastisk pärla mitt ute i djupaste Utah. Jag hittade den i guideboken när jag satt och läste som jag sitter och gör då vi kör mellan de olika sträckorna. Jag är väldigt glad att vi har flera guidböcker för de kompleterar varandra väldigt väl. När jag läste detta i Lonely Planet boken så sa jag till C att jag tycker att vi stannar här och inte kör campingköket i kväll utan testar Café Diablo istället. Så här stod det i boken: One of Southern Utahs best. It serves outstanding, highly stylized dishes bursting with flavor and towering on the plate. For something you definitely won´t try back home try the rattlesnake cakes. Don´t miss this one.

Nu testade vi inte the rattlesnake cakes för vi tyckte att vi ändå hade fått nog av just rattle snakes. Men jag beställde en citrussallad som förrätt som var bland den godaste sallad jag fått här i USA. Den var otroligt fräsch och fin. Denna lilla resturang körde med egenodlade grönsaker. Här kände man med en gång att allt tillagades från scratch och med passion och kärlek för maten och ingredienserna. Till huvudrätt åt jag sedan forell panerad med pumpakärnor samt vildris kakor och grönsaker. Som en liten apptitretare så kom de också in med rosade grönsaker i en vinagrette som var bara sååå gott. Brödet bakade de själva. Vi kunde inte heller motstå att prova deras hemgjorda glass gjord på frukt plockad från fruktträdgården de hade. Ooooh vad vi var både mätta och belåtna då vi lämnade. Det var ett litet mysigt ställe där de flesta var folk från trakten som kom. Men det stod även i guideboken att denna resturang samt en till som låg i en annan lite by inte allt för långt från Torrey utan i Boulder också skulle vara en riktig pärla. Utahbor kom farande långväga för att just besöka dessa två resturanger. Detta var som sagt bland det bästa jag ätit på länge.

Detta var min förrätt, en citrus sallad som var sååå god! Dessutom riktigt stor så att jag och C kunde dela på den.

Till huvudrätt beställde jag forell här med en korandersås och sedan fanns det ungstorkade aubergine chips vid kanten och ris under.

Vi stannade ju till och upplevde både solnedgången och natthimmlen i Arches .På vägen till hotellet då vi åkt från resturangen mycket mätta och belåtna. Ännu en gång hade Utahs vackra stjärnhimmel framträtt.Vi stannade bilen längst med vägkanten och släckte ljuset. Här var vi ensamma i nattensmörker. Inte ens enda bil passerade oss. Vi stod här i natten och tystanden och bara tittade som förtrollade på natthimmlen och alla stjärnorna. Här ser man inte bara så mycket fler stjärnor än vad man ser någon annanstans utan man ser något man inte ser på många andra ställen. Här ser man faktiskt stjärnstoft på natthimmlen mellan stjärnorna. Som en slöja på natthimmlen så lyser stjärstoftet från våran galax. Stardust. Jag kände att detta var ett av de mest magiska ögonblick i mitt liv där jag stod med C och beundrade denna natthimmel. Men det visade sig också att det var gott om hjortar längst med vägen och det fanns inget viltstängsel. Så vi fick båda koncentera oss till max. Vi såg faktiskth hela 23 hjortar innan vi var framma vid vårat hotel på en sträcka som tog en dryg timme att köra. Helt otroligt fullt med hjort. Vi var rätt trötta då vi ganska sent kom i säng.