Wednesday, November 28, 2007

Sapelo Island

Sapelo island tillhör Georgias barriäröar. Men ön kan endast nås med färja och det gäller att man har bokat i god tid innan. En del av barriäröarna som Sapelo har en mycket interessant historia då de är kända för sin Gullah/Geechee kultur och språk som finns bevarad. Här finns nämligen ursprunget till det afro-amerikanska kulturen och språket. Hit kom många från västafrika som senare skulle få utgöra arbetskraften på de många plantagerna i södern. På dessa mer otillgängliga öar bevarades deras kultur i mångt och mycket. Det var också hit många av de tidigare slavarna bosatte sig efter det amerikanska inbördeskrigets slut vid mitten på 1800-talet. Barriäröarnas unika natur och kultur var det som främst lockade mig till dessa trakter.

Under helgerna går endast en färjetur, lördagar kl 9 och biljetterna måste hämtas ut en halvtimme innan. Man får antigen åka med Anne-Marie eller Katie Underwood, vilket är namnet på färjorna som går hit. Vi fick åka med Katie som uppkallats efter öns tidigare barnmorska och resan tog ca 20 minuter från fastlandet. Det var en vacker och härlig båttur även om det blåste friskt. Ofta får man chansen att se delfiner hoppa längst med vattenytan fick vi höra men vi kanske hade otur denna dag för vi fick inte se några delfiner men däremot både Pelikaner och räktrålare.

Som besökare måste man vara del av the tour eller gäst till någon på ön för att få chansen att komma med på färjan. Sapelo är den fjärde största ön av Georgias barriäröar och har en area på 67 kvadratkilometer.Idag har Sapelo strax under 100 bofasta personer, de flesta av afro-amerikanskt ursprung. De finns ingen skola på ön så barnen måste varje dag ta färjan för att komma till skolan på fastlandet. Många flyttar ifrån Sapelo då de blir vuxna men de flyttar också tillbaka senare i livet.

Under tidigt 1800-tal ägdes ön av Thomas Spalding som drev en stor plantage på ön där ca 400 slavar fick jobba med odlingarna av bomull, majs och sockerrör. Spalding dog strax innan innbördeskriget var slut och och slavara som nu var fria bestämde sig för att bo kvar på ön. Det som en gång i tiden varit det stora plantagefältet på ön är nu ett stort gräsfält som andvänds som landningsbana av småplan för besökare och eventuella nödlandingar.

På 1930-talet köptes ön av R.J Reynolds som var en förmögen tobaksägare. Han lät de som redan bodde på ön bo kvar men föste ihop dem till ett område/samhälle som blev Hog Hammock. Reynolds stora lyxiga vita hus finns fortfarnade kvar på ön som idag ägs av Georgia state. Denna herrgård kan hyras. Man kan bo 16 personer där och får övernattning och privat kock som lagar tre måltider om dagen åt en för 160 dollar per person och natt om man är 16 personer som delar på det och man måste stanna i minst 2 nätter. Ön tillhör sedan 1965 Georgia state och Univeristy of Georgia har här också sin marina instiution som bedriver forskning och studier av den unika naturen och miljön som finns på barriäröarna.

På Sapelo finns ytterligare en av Georgias fem kustfyrar. Sapelosfyr är riktigt vacker och ser ut som en randig polkagris. Man får gå in och går man sina 77 trapsteg kommer man till toppen och kan beskåda utsikten från fyren över ön. Ön har också en lång och vacker strand. Det var dock ganska kallt och blåsigt då vi var där så något bad eller dylikt blev det absolut inte.

Touren av ön tar ca 3.5 timmar. Vi var ca 20-30 personer som bussades runt med våran guide som var bosatt på ön. En annan ö som också endast kan nås med färja och som kräver att man bokat innan är Cumberland island. Vi fick inte tillfälle att besöka denna ö nu eftersom den också endast hade en färjetur under helgerna. Cumberland island beskrivs som en mycket vacker ö. Fina stränder och vacker natur. Väl värd ett besök om man får chansen.

Här är en karta som visar Georgias barriäröar. Det är bara klicka på bilden för att få den större.

Långa vidsträckta stränder på Sapelo. Tyvärr var det mulet och ganska blåsigt denna dag men det är ju trots allt slutet på november.
Namnet på denna kyrkogård har sitt alldeles speciella ursprung. De forna slavarna som flydde till ön och bosatte sig där fick lov att stanna så länge de var snälla och skötte sig ordentligt. Ett samhälle som fick namnet Behavior bildades och detta namn fick även kyrkogården. "Behave and you get to stay" var mottot.

En av öns två kyrkor. Ganska söt Babtist kyrka.

Här är tobakskungen, Reynolds herrgård som man numer kan hyra och bo på.

Överallt finns det gott om den Spanska mossan. Jag tycker den är otroligt vacker och ibland ger den nästan ett lite småkusligt intryck. Den är ju i själva verket vare sig en mossa eller från Spanien. Den är besläktad med Annanasen istället. En växt som får sin näring och fukt direkt från luften och som endast växer på vissa delar i södern. Den är väldigt beroende av luftkvalitéen. Man ska dock aldrig plocka den spanska mossan fick vi lära oss. Ofta finns det gott om "Chiggers" i den, ett slags kryp som orsakar en stark och intensiv klåda.


Polkafyren på Sapelo island.
På väg ut till Sapelo island.

Havet är något vi alltid saknar nu när vi bor i Birmingham som ligger långt från havet.

Räktrålare.

Pelikan .


Detta är den stora slätten på Sapelo som en gång i tiden andvändes som odlingsmark för plantagen där man odlade sockerrör, bomull och majs. Numer fungerar denna slätt dock som flygfält.



9 comments:

Saltistjejen said...

Mmmmm, vilka härliga bilder!
Jag har en viss förkärlek till fyrar faktiskt och älskar verkligen dessa "hus". Ofta har de ju någon intressant historia bakom sig också.

Som jag redan tidigare kommenterat så verkar ni ha haft en underbar tripp!! :-)

nika said...

Hejsan

Vilka underbara bilder du bjuder på.
Ha en fantastisk torsdag

Desiree said...

Saltis, det verkar som att många personer är intresserade av just fyrar. När vi åkte ut till Sapelo mötte vi två damer som åkte runt i hela USA för att besöka och fota alla fyrar.

Nika, tack så mycket. Ha en underbar torsdag du också.

Anne-Marie said...

Visst är det något speciellt med fyrar. Vet inte riktigt vad det är men jag minns ett besök Michael och jag gjorde i en fyr i Oregon och vi tyckte båda att det var väldigt intressant. Som vanligt väldigt fina bilder!

SEASIDE LIVING said...

Fyrar är verkligen speciella på något sätt. Dessutom ofta vackra, sedan gör väl havet i dess närhet en hel del också!

Intressant att läsa om den spanska mossan. Vad läbbigt med de där djuren!

Kram från Jenny

Annika said...

Tack snälla för att du skriver så bra och intressant om era resor. Även idag har jag fått lära mig ngt nytt. En tanke på en bok jag läst nyligen dök upp i min skalle "Ther mermaid chair" den utspelade sig på en av dessa öar, fast jag tror det var i South Carolina.
Jag blir verkligen sugen på att åka till dessa öar. Bra skriver och underbara bilder från the DEEP south!
Jag är också fyrtokig och förstår folk som reser runt för att just besöka fyrar. Dom är ju ofta så vackra och mystiska...

Desiree said...

Anne-Marie, jag håller med dig om att det är något speciellt med fyrar. Denna hade så läckra färger att fastnade för den på en gång.

Seasideliving, mossan är vacker men jag hade heller ingen aning om de där krypen. Vi mötte ett par i en resturang som just hade plockat med sig en del av mossan och kyparen frågade om de plockat den från träden och informerade dem om de där krypen. Då blev jag väldigt glad att jag inte tidigare plockat med mig någon mossa.

Annika, tack snälla för alla fina kommentarer och komplimanger också. Det är jättekul att fota och skriva när man får så mycket uppskattning också. Det verkar ju finnas en hel del vackra barriäröar i South Carolina också och de ligger ju lite närmare dig.

aurorabuddha said...

Gorgeous pic's! Och du skriver bra oxa... Jag tycker du ska ge ut en bok om allt du skrivit i bloggen...

Jag gillar *oxa* fyrar! Det fanns en tid nar jag ville bo i en fyr. Fast inte langre. Jag besokte Peggy's Cove i Nova Scotia for nagra ar sen. Very nice!

Anne said...

Nu skriver jag en kommentar här för flera av dina inlägg...
Alltså, reseberättelsen i flera delar har verkligen varit suverän. Naturen är så annorlunda jämfört med det vi sett här, mycket intressant och att få se bilder. Fyrar är något speciellt, jag håller med. Kan inte sätta fingret på det, men det är nåt förtrollande med dem... Så, hehe, kan förstå damerna som reste runt för att bara fota fyrar.
Julstrumporna var jättefina! Jag har inte hittat några snygga, tycker många är krims-kramsaktiga (om du förstår vad jag menar), men dina var väldigt snygga. Hmm, så pottery barn kids kan vara ett bra ställe kika på alltså.