Island of Sky, i Canyonlands Nationalpark, UT

När vi kände oss klara med Arches så åkte vi vidare till Canyonlands. Detta är Uthas största nationalpark men också den mest otillgängliga. Det som är facinerande är att när man trott att man sett allt och tror att det är omöjligt att fler stenar eller fler raviner kan toppa det jag redan sett och upplevt så ställs man ändå för helt nya vyer och utsikter som får en att bli förstummad av naturens skönhet och de mäktiga naturkrafterna som skapat dessa landskap och miljöeer. I Canyonlands besökte vi den delen som kalls för Island of the Sky. Bara namnet i sig är så coolt. Här åker man runt på krokiga och slingrande vägar längst med kanten på de djupaste raviner längst med delar av Coloradoplatån. Här finns inte mycket räcken och stängsel så man får vara väldigt försiktig. Här kommer man kanten av bråddjupa raviner. I botten på dalen ser man Coloradofloden slingra sig fram som en orm. Väder och vind fortsätter att omforma miljöeerna här även om det går sakta ur männskligt perspektiv. Geologin och naturkrafterna är bara så facinerande.

Vi stannade till Mesa Arch. Ja det fanns även en del arches här i Canyonlands. Jag måste säga att detta var en av mina favoriter också. Den var placerad längst ut på klippkanten med ett avgrundsdjupt stup på andra sidan. När man kikar in mellan den har man också den mest fantastiska utsikt över området.

Utsiken var bara så häftig. Man kan som sagt se ända bort till Colorado om det är en klar dag.

Klicka gärna på bilden för att få den större. Här kan man läsa att de olika nivåerna i detta karga landskap består av tre olika världar och miljöeer. Det råder olika temperature och olika klimatzoner på de olika nivåerna.

Dessa avgrundsdjupa stup. Här finns inga räcken att hålla tag i. Här får man se till att hålla säkert avstånd själv. Genom foten på Mesa Arch här i Island of the Sky kunde man försiktigt kika ner och se botten långt därnere flera hundra meter ner. Det både skrämde mig och facinerande mig.

Vi åkte också ut till The Grand View Point Overlook. Detta var verkligen le grand finalé då det gällde utsikt över Coloradoplatån och Canyonlands. Är det klart väder ska man kunna se ända bort till Colorado härifrån. Här uppe i Island of Sky är det också svalare och en annan typ av klimat. Här råder ett mellanting mellan öken och våtmark. Det är grönare då det regnar mer här. Det kom lite regnstänk medans vi var där men den svalare temperaturen var riktigt skön.

Vi lämnade sedan Moab och Arches samt Canyonlands bakom oss och fortsatte färden i västlig riktining mot ännu en nationalpark, Capitol Reef.

Känns som vi verkligen betar av nationalparker på löpande band här. Vårat inträdeskort som vi köpte har vi verkligen fått valuta för många gånger om redan. Det var snabbt intjänade pengar med tanke på att vi har besökt så många olika nationalparker under denna semester. Vi skrattar fortfarande åt att detta verkligen blivit den stora stensemestern. Ha ha så är det som sagt om man är geologidotter. Innan vi lämnade Island of the Sky var vi bara så himla kaffesugna så vi tog fram vårat lilla campingkök ännu en gång och kokade lite vatten. Detta blev andra fikan med en utsikt man kan kalla duga. Första var ju i Monument Valley och nu här.

Café Canyonlands döpte vi detta ställe till. Det var riktigt gott men en kopp kaffe här och utsikten var ju som ni ser helt magnifik!