Fira bröllopsdag

Idag är det våran bröllopsdag. Den 5:e bröllopsdagen. Oj vad tiden flyger iväg. Har jag redan varit gift i 5 år? Känns lätt overkligt. Här är några foton från den dagen för 5 år sedan. Vi ska iallfall gå ut och äta på någon trevlig resturang ikväll. Vi har inte alla gånger varit så bra på att fira våra bröllopsdagar. Första året hade vi precis varit på andra vänners bröllop och satt mest i bilen på väg hem och var bakis. Andra året höll vi som bäst på att flytta från Götborg till Stockholm. Tredje året var det ytterligare en flytt inom Solna. Fjärde året kostade vi på oss att fira lite mer rejält eftersom det inte blivit mycket firande de tre tidigare åren. Vi åkte ut till Nynäs havsbad utanför Nynäshamn. Där gick vi på spa och åt god middag, bastade i en vedeldad bastu och Calle var till och med så modig att han hoppade ner i isvaken. Då fick jag verkligen snabba mig med kameran eftersom det var iskallt och han gärna ville ha bildbevis på att han hoppat i. Att vi skulle fira 5:e bröllopsdagen i Alabama hade vi nog inte kunnat ana en gång i tiden.

Precis som Anne tog upp på sin blogg för en tid sedan så känner jag igen att man blir mer utlämnade till varandra i relationen när man flyttar till ett annat land och annan kontinent. Det är skönt att vi inte går varandra på nerverna eftersom vi bara har varandra som sällskap för det allra mesta. Här kan man verkligen gå runt och nynna på Tomas Dilevas ” Vi har bara varandra”. Det känns bra att man är varandras bästa vänner för annars hade det inte funkat. På sätt och vis blir man väldigt beroende av varann, man är varandras skyddsnät och det finns ingen annan i det här landet. Utan varann är man ensam i ett främmande land. Så kändes det ju aldrig innan, även om vi var viktiga för varann då också så är det annorlunda nu när vi “bara” har varann här och inget socialt nätverk runt omkring oss. Detta är ju både på ont och gott. Vi har kommit varandra mycket närmare i vår relation sedan vi flyttade hit. När man ställs inför nya utmaningar så måste man hålla ihop och samarbeta på ett helt annat sätt än innan. Vi har blivit otroligt samansvetsade här speciellt då vi också jobbar på samma arbetsplats och lab. Vi äter frukost ihop och åker gemensamt till jobbet, äter luch ihop ensamma eftersom de andra aldrig vill delta i gemensamlunch, tar bilen hem gemensamt och äter middag ihop tillsammans. Efter middagen brukar vi dock kräva lite ensam tid på egen hand. Calle sätter sig framför datorn på ovanvåningen och jag kollar oftast på tv i sängen på nedervåningen. Eftersom vi bara har en bil så får man vänta in varandra. Vill man träna efter jobbet så får båda se till att träna. Behöver den ene jobba över så får den andre vänta på att den som jobbar blir färdig. Vill jag shoppa på helgerna så får antigen Calle skjutsa mig till gallerian och sedan hämta mig eller så får jag ta bilen och han får finna sig i att gå hemma några timmar. Just nu känns det än så länge ganska onödigt att köpa en till bil eftersom vi för det mesta gör allt ihop och jobbar på samma ställe och har oftast samma tider. Så småningom kanske det inte går att undvika att köpa en till bil men just nu klarar vi oss ganska bra. Under vår sverige semester i sommar kommer vi dock att dela upp oss. Det ska bli skönt att få lite egentid och att kunna ta sig från och till olika platser på egen hand. Att kunna bestämma exakt vart man ska och inte på förhand bestämma hur länge man ska stanna ska bli härligt. Egentid är också viktigt. Just nu går det som sagt bra att jobba ihop men det är inte något som jag skulle vilja göra för all framtid.