Monday, May 10, 2010

Bankhead National Forest

Även om man kan tycka att vädret är på topp mest hela tiden i Alabama speciellt om man befinner sig i Sverige så är det faktiskt inte alltid så. Igår bjöd kallfronten som svept ner på mindre roligt väder. Det var grått, kallt (ca 13 grader bara) och regnigt. Även om det var kanonväder i fredags så var det HETT och hettan i kombination med högluftighet som det ofta är här är inte heller speciellt kul. Men under både lördagen och söndagen var det däremot fantastiskt väder som var precis lagom för utomhusaktiviteter.

Jag tänkte att jag skulle ta er med på den skogstur vi gjorde i söndags. Vi gjorde två olika turer i söndags varav en jättehärlig och riktigt lång vandring på en led in i Bankhead National Forest. Detta är ett gigantiskt skogsområde som ligger ca 2 timmar nordväst om Birmingham. I Bankhead National Forest ligger Sipsey vilket är det område som vi besökte för två veckor sedan. Det är riktig fin gammal urskog här. Jag är så glad att vi upptäckt detta område om än ganska sent men ändå fått tillfälle att få komma hit och njuta av den fantastiska naturen som finns här. Det här är tillsammans med Fairhope vid kusten våra två smultronställen i hela Alabama.

Vädret var optimalt för en långvandring i skog och mark. Vi hade en blandning av sol och moln och en temperatur på ca 15 grader. Till att börja med kändes det en aning kyligt men sedan blev det bara skönt när man varit ute och gått en bit. Vägarna blev mindre och mindre allt eftersom vi närmade oss målet vilket var led 206 som C valt ut. Sista biten blev det riktig terrängväg och små smala grusvägar in i skogen. På sina ställen som ovan tycker jag nästan att det ser liiite svenskt ut som en vacker svensk grusväg under sommaren. Vi försökte att komma iväg relativt tidigt på morgonen eftersom det tar sin tid att komma hit. Kameror, stativ och mackor packades.

Jag är glad att vi bestämde oss att åka hit i helgen för det var helt rätt helg.


Vi passerade ett ställe där det växte vildkaprifol. Den doftar så himla gott. Den där lite söta peppriga doften. Här heter den Honey Suckle och ses mer som ett ogräs än något man väljer att plantera i sin trädgård. Men jag finner den både vacker och angenäm i doften.

Vi gick en bra bit på leden. Tyvärr är det inga slingor man kan gå utan man får gå så långt man önskar och sedan vända tillbaka samma väg. Vi gick i rask takt och gick i 1.5 timmar på den här leden. Något vi förundrades över var de maffiga träden. Vissa av tallarnas stammar var så breda. Vi hade inte nått runt stammen även om vi hade försökt nå varandras händer. C fick posera och agera trädkramare här. När man sedan tittade upp så sträckte sig stammen så högt att man omöjligen kunde se toppen eller trädkronan. Vi försökte gissa hur långa dessa giganttallar var. Jag kan lätt tippa på att de var minst 50 meter långa. Facinerande i sin maffighet!

Leden tog oss genom väldigt olika partier av skogen. Vissa delar bestod mest av lövskog och andra delar av gran och tallskog. Vi passerade även områden som detta ovan med stora massiva stenblock. Stigen slingrade sig både uppför och nedför. Det var sååå grönt och lummigt överallt. Ibland kändes det som man befann sig i en stor grön tunnel. Det var så himla skönt att gå och gå, njuta av frisk luft, doften av skog, ljudet av fågelsång och små bäckar här och där. Jag har läst att fysisk aktivet i naturen ökar det psykiska välbefinnandet och det är verkligen något som jag kan skriva under på. Att gå så här i skog och mark är som ett spabesök för själen. Man fylls av lugn och harmoni, all stress försvinner.



Här och där öppnade leden upp sig och man kom till olika gläntor liksom olika vattendrag som ibland gick parallelt med leden.

När vi kom tillbaka till bilen så var klockan strax över fem på eftermiddagen och vi var så där härligt och skönt trötta i både fötter och ben. Vi hade faktiskt fått gått riktigt raskt på tillbaka vägen för att vi insåg att det började bli sent och att det också skulle ta oss 2 timmar att köra hem. Kamerorna hade gått varma och vi hade med oss flera hundra bilder att gå igenom. Jag kan tala om att jag somnade som en stock efter middagen som blev ganska sen denna söndagkväll. Jag somnade dock som en mycket lycklig stock. :-)

Fukten och hettan håller redan på att återvända hit till södern. Idag känner man verkligen hur fukten håller på att byggas upp i luften. Det ska bli uppåt 30 grader eller mer resten av veckan med en del åska till helgen tyvärr. Det var som sagt helt rätt helg att komma ut och gå i naturen.

8 comments:

SweFlo said...

Låter helt perfekt! Vet du hur gamla dom där tallarna är? Det hade varit intresant att veta. Jag har hört en del urskogar här i södern där tallarna är oftast runt 350 år gamls, helt ofattbart egentligen.

Saltistjejen said...

Wow vilken underbar tur! Så härliga foton! Kaprifol är fantastiskt tycker jag. Vad kul att ni fick dofta på en vild sådan! :-)
De där tallarna var verkligen mäktiga. jag äslkar sådana där ståtliga träd. Då inser man hur kort tid man själv funnits på jorden...
Kram!

Annika said...

Det ösregnar här och är så j-a kallt att jag har värmen på igen...

Undebara bilder från underbar skog!!!
Vilka mäktiga tallar. Tänk vad naturen här är dramatisk.
Tror säkert att Sweflo har rätt om åldern på tallarna.

Kaprifolen är en älsklingsdoft och blomma, men ja visst ses den mest som ett ogräs här. men jag tycker den är som en dröm!!

Kramart!!!

Desiree said...

Sweflo, tyvärr har jag ingen aning om åldern på tallarna men det skulle vara väldigt interessant att veta precis som du säger. Ska försöka kolla upp det.
Kram.

Saltis, javisst är kaprifolen underbar och här ses de ofta som sagt som ett ogräs. Både du och jag fick oss en weekend trip ut på landet denna helg. Härligt alla gånger.
Kramis.

Annika, idag skickar jag mer än gärna upp lite värme till dig så att du slipper ha värmen på. Shit här har det slagit om och blivit så där kvalmigt fuktigt igen. Jag antar att det snart kommer upp till er också. Jag tycker också att kaprifolen är som en dröm och går gärna och drar några extra långa andetag då jag är i närheten av en kaprifol.
Kram!

Marianne said...

Underbar skogstur! Ja det är någonting jag saknar, som du vet. MEN det ska vi råda bot på i Sverige : )

Konstigt att kaprifolen ses som ogräs, är det för att den sprider sig ohämmat och kväver annat? Annars borde man väl vårda den ömt om den luktar så gott.

Så dåligt av optikern att ge dig fel styrka på glasögonen! Hoppas verkligen att du slipper betala för ändringen!

Hoppas att det inte blir alltför fuktig värme sista sommaren för er!

Kram!

Desiree said...

Marianne, kaprifolen sprider sig faktiskt helt ohämmat här och inräknas bland övriga klängväxter som växer över träd och annat.
Vet inte varför det blev fel hos optikern. Jag borde väl haft med mig mitt gammla par med glasögon så att hon kunde utgå från dem i sina mätningar. Men de skulle rätta till det hela så jag får alltså hämta ut mina nya glasögon på nytt ;-) blir det.
Kram!

Livet enligt Jenny said...

Åh vilken härlig dag ni har haft! Underbart att ni tar er ut på utflykter nästan varje helg, det tycker jag är så mysigt. Bilderna är som vanligt helt ljuvliga och jag håller med dig om Honey Suckel, det såg inte ut som ogräs för mig... Ha en toppendag! Kramen

Taina said...

Vad mysig skog och det ser verkligen svenskt ut! Visst är det rogivande att traska i en skog? Det gillar vi med och alla tycks njuta för det finns ju så mycket att upptäcka!

15 grader är helt perfekt för det är inte kul om det blir för varmt heller...

Kramar!!