Thursday, August 30, 2007

Två år efter Katrina



  1. Nu har det gått exakt två år sedan New Orelans drabbades av Katrina. De senaste dagarna har det varit en hel del program på tv om Katrina både på Discovery channel och på Weather channel. I New Orleans har man haft en högtidsdag och minnesdag för alla dem som drabbades av Katrina.

    Vi körde ner till New Orleans i slutet på december förra året. Då såg man fortfarande tydliga spår av Katrina. De franska turistkvarteren verkade ha klarat sig ganska bra där såg man inte mycket förstörelse. Men dessa kvarter ligger tydligen något högre än övriga delar av stan. Förödlsen börjar långt ut innan man nåt stadskärnan. Det fanns stora områden i förort som stod öde. Lägenhetskomplex där fönsterrutorna slagits sönder och gardinerna fortfarande stod och fladdrade i vinden. Stora köpcentrum som blivit öde och spöklika. Det var både facinerande och hemskt att se. Många bor fortfarande i trailors och husvagnar som står på uppfarten till vad som en gång i tiden var deras hus och hem.

    Katrina var ju inte ens en riktig värsting orkan utan var bara en kategori 3 av 5 orkan. Katrina slog inte heller direkt mot New Orleans. Det var istället mycket av Mississippiskust som fick den direkta hitten på sig istället. New Orleans befinner sig dock i en mycket dålig placering. Själva staden är byggd i en sorts grop som ligger under havsytans nivå och sedan är staden omgiven av vatten. På ena sidan ligger havet från Mexikanska golfen och på andra sidan ligger jättesjön Pontchartrain. Jag förstod inte riktigt hur stor sjön var innan vi åkte dit. Den var enorm. Vi åkte över delar av den på en bro som stäckte sig delvis över sjön. Först trodde jag nästan att det var havet men det var sjön. Pontchartrain ligger belägen över havsnivå. Allt vatten rinner naturligt alltså direkt ner i New Orelans stadskärna. Allt vatten som kommer in i New Orleans måste därför pumpas ut. Precis som det finns biltullar i Stockholm så finns det pumpstationer i New Orelans. Pumparna slås på automatiskt när vattnet når över en viss nivå.

    New Orleans har haft 3 huvudförsvar mot orkaner. Man har förlitat sig på:

    Barriär-öar belägna utanför kusten. Tyvärr har många av dessa öar försvunnit eller minskat kraftigt i sin storlek under senare år. Dessa utgör inte ett lika bra skydd som de gjorde en gång i tiden.

  2. Våtmarkerna kring New Orleans är också tänkta att skydda och sakta ner en orkans framfart. Men eftersom bebyggandet ökat så under de senaste årtiondena så har många av dessa tidigare stora områden av våtmarker sakta men säkert försvunnit och blivit mindre.

  3. Sist men viktigast för staden i dagens läge har vallarna kring staden varit. Redan då fransmännen kom till New Orleans började de att bygga vallar som skydd mot vattnet.

    Det stora problemet som uppstod då Katrina slog till mot New Orleans var dock att många av vallarna runt omkring staden brast. Även om pumparna funkade var det meningslöst att pumpa ut vatten eftersom det bara skulle rinna tillbaka. Många lyckades evakuera staden i tid men många stannade också kvar och blev strandsatta på sina hustak. De som blev kvar hade ingestanns att ta vägen, ingen ström och inget vatten. Vattnet som fanns överallt runt dem var förgiftat med olja och andra gifter som runnit ut, döda djur mm.

    Många har flytt från New Orelans och byggt upp ett nytt liv någon helt annanstanns. Det kan man förstå. Innan Katrina hade staden 460.000 invånare och nu har antalet sjunkit till 250.000 eller mindre. Tvyärr upplever staden också nu en stor brottsepidemi. Under första halvåret i år skedde 98 mord vilket är långt mer än i någon annan stad i USA. När vi var där läste jag att man även dagtid ska vara mycket försiktig, till och med i fina kvarter som Garden District sker brott och överfall. I New Orleans gäller det alltså att vara streetsmart och hålla i väskan.

    Det kommer nog att ta många år till innan New Orelans hämtat sig. Försäkringstvisterna kommer att hålla på i många år till. Många hus har stora mögelproblem och måste rivas. Många hade inte tillräckligt med försäkring och har inte råd att bygga upp sitt hus igen. Många orkar inte bygga upp och börja om för att om några år kanske drabbas av samma sak igen. Sedan finns det de som är starka och vägrar att ge upp. Stadens invånare pendlar fortfarande mellan frustration och hopp.

7 comments:

Anonymous said...

Bra sammanfattning och utläggning om New Orleans och Katrina. Jag undrar hur man själv resonerat om man haft New Orleans som sitt hem under många många år: stanna kvar och kämpa eller bryta upp och börja på nytt nån annanstans.

Desiree said...

Anne, jag det är nog ingen lätt fråga.

Petchie75 said...

Tack för en mycket bra sammanfattning av katastrofen. Det jag slagits mest av när jag har läst artiklar och sett foton från återuppbyggnaden är att husen byggs fortfarande av trä, trästommar, träpaneler - de kommer ju inte klara av ens en kategori 3 orkan... Varför bygger de så dåliga hus i USA (ok, vissa har inte RÅD att bygga bättre men när Brad Pitt sponsra husbygget??) - de verkar ju bara vika sig när det kommer en liten vindpust...

Desiree said...

Petra, Ja det kan man ju undra. Jag tror att byggtraditionen är att man bygger hus av trä. Det gör man ju i Sverige också men vi behöver ju förvisso inte oroa oss över orkaner generellt. Stommarna till husen verkar allt som oftast vara i trä och sedan har vissa träfasad och andra har tegel här. Vårat hus har tegel och det känns rätt bra. De allra flesta husen nere i New Orelans var dock helt i trä. De största problemen är läget på stan, just att det är placerat under havsnivå och att många bygger för nära kusten eller bygger bort våtmarker och annat som kan skydda samt att vallarna rasade samman.

Men jag kan också hålla med om att husbyggar standarden inte är lika hög här som i Sverige. Husen har oftast bara tjärpapp på taken istället för riktiga tegelpannor, isoleringen är ofta ganska dålig så att man gör av med mer uppvärming/nedkylning än vad som egentligen är nödvändigt.

Någon annan som har någon teori om detta får gärna lägga till åsikter och svar i kommentarerna.

Anonymous said...

Det enda jag hört är att här på västkusten så väljer man träkonstruktioner pga jordbävningsrisken. Samma gäller tydligen taken och därför finns inte tegelpannor.
Däremot finns entréer eller delar av fasaden med tegelvägg, mer som utsmycknad eller att det ska se snyggt ut.
Fråga mig inte om detaljer, det här är i alla fall det jag snabbt fått höra då jag själv undrat voffor man gör på detta viset.

Men i New Oreans är ju det inte jordbävningar så....

Kanske the queen Fia B har svaret!?

Håller för övrigt helt och hållet med dig Desiree om att byggstandaren är sämre. Så är det helt klart.

Annika said...

Mycket bra sammanfattning av dig!
Katrina var verkligen vidrig när den slog till.
Jag har aldrig varit i New Orleans, men den tillhör en av de städer som jag verkligen skulle vilja besöka. Förstår att det var hemskt och samtidigt spännande att se ödelagda hus och köpcentrum.

Ulrika said...

Jag och min man flyttade från Sverige till New Orleans 29 juli 2006. Alltså inte ens ett år efter Katrina. Det är som du säger en hel del förödelse kvar och diverse anledningar till att vissa områden inte är uppbyggda (folk som inte hade försäkringar etc).

Det som det skrivs alldeles för lite om är de delar som har kommit tillbaka och som fungerar utmärkt. French Quarters klarade sig ganska bra under stormen men det finns så många andra delar av staden där man kommit tillbaka, byggt upp och som är helt underbara.

Jag blev lite ledsen när jag läste artikeln som DN skrev på två års dagen och den bara fokuserade på områden som inte har kommit tillbaka. Det är inte direkt det som hjälper staden att komma på fötter igen.

Kul att se att det hamnat fler svenskar i djupa södern dock... ramlade in här av en slump!

Hälsningar, Ulrika