Tuesday, July 20, 2010

Södern för mig i bilder...

Södern är en plats där den spanska mossan vajar vackert i de stora gammla ekarna.

Där tiden får ta tid, där nästan ingen har bråttom.

Där man sitter på sin front porch och läppjar på sitt söta iste

Där cowboyen ännu finns lever kvar och en modern cowboy kör en stooor pickup.

Där sweet and fried är nyckelord i köket förutom BBQ.

Där livet flyter på så som det alltid har gjort de senaste 100 åren. Man efterstävar att bibehålla saker och ting så som de alltid varit.

Där gud är lite extra mycket på plats.


Där kräftorna är kryddiga och sååå goda. Man kan inte sluta äta fast det bränner lätt kring läpparna.
Goda vänner, kryddiga kräftor samt majs och potatis som kokas med i kräftkoket.

Där den afroamerikanska kulturen finns i stark närvaro men där historian tyvärr är mörk och sorglig. Men ack så interessant med denna kultur som är starkt bevarad.

Där stränderna är underbara med sin pudervita sand och sitt inbjudande turkosa vatten.





Där musiken spelar en stor roll. Country och cowboys liksom Jazz och Blues.


Broadway street i Nashville med alla sina mysiga barer och livemusik. Det är här man kan få tag på en riktig cowboy outfit också som dessa stövlar.

Där man hittar pumpor i alla storlekar, färger och former och även skrattande pumpor till Halloween.



Där majkolvarna bara är sååå goda och söta och alldeles ljuvliga då man lägger dem på grillen.


Där höstfärgerna sparkar och är så maffiga så man tappar andan nästan och dit våren kommer tidigt.

Detta är södern, livet i djupaste södern i Alabama och in the heart of Dixie.

En plats där alla tycks ha fått smak för sötma redan innan de lärt sig gå. Där betoningen ligger på ordet Sweet som i Sweet Home Alabama.

För mig personligen är södern också starkt präglat av järnvägen. Birmingham grundades vid en gammal järnvägskorsning i mitten på 1800-talet. Detta är en gammal stål och industristad. Än idag hör man hela tiden dygnet runt nästan någon tågvissla tjuta på avstånd. Ljudet av tåg och järnväg är något jag alltid kommer att förknippa med min tid här.

Persikor...självklart persikor. Här där det småbråkas lite mellan Alabama och Georgia om vem som är The Peach State. Jag tror att Georgia vinner över Alabama. Men i själva verket så är det faktiskt Kalifornien som producerar flest persikor, ha ha så tji för både AL och GA.

Där gud tycks finnas lite extra mycket i sin närvaro och i allt som görs och sägs.

Där The Key Lime Pie härstammar från.

Där bomullsfälten spelat en stor och viktig roll i historian och där den vita fluffiga bomullen ännu växer på fälten.

Bomullen som gav upphov till en hel del rikedom och pampiga och stilfulla plantager som man kan besöka. Här ovan är en plantage utanför Charlston i South Carolina och nedanför så har ni plantagen Oak Alley strax utanför New Orelans i Lousiana.




Där livet under hela hösten kretsar starkt kring amerikansk collage fotboll.

och så kallat Tail gate parties. Man åker till parkeringen där fotbollsmatchen ska hållas och där har man sedan picknick med sina vänner vid bilen.

Där doften av rök och BBQ ligger tät i luften.



Där det finns en hel del stora pampiga gammla sydstatshus.

Där Martin Luther King kämpade starkt för de svarta. Detta är kyrkan i Alabama där han jobbade som pastor.


Jag säger det en gång till...where the sweet tooth is strong.


Där det skönaste och bästa avkopplingen är att hänga på The front porch.


Där stora bilar imponerar och är viktiga. Där var och varannan har en stor pickis och gärna med dubbla däck.


Alabamas röda typiska jord.

Där det finns stora odlingar av pekannötsträd.


Där den spanska mossan (som vare sig är en mossa eller spansk) vajar i vinden.

Ja detta är södern. Detta är mitt södern som jag alltid kommer att bära med mig i hjärtat och som vi kommer att ha många många minnen från.

15 comments:

Marie said...

Vilket härligt inlägg! Förstår att du börjar bli lite nostalgisk nu och börjar fundera på vad du kommer att sakna när ni kommer tillbaka till Sverige. Det verkar ju vara en ganska stor skillnad mellan hur saker och ting i Sverige och Alabama. Härliga bilder!

Anne said...

Vilket underbart inlägg! Det känns som ett vemodigt farväl-inlägg på nåt sätt, som ett tack för oss och alla minnen du gett. Helt klart är ju södern en helt unik och egen ljuvlig plats med massor av unika spännande grejer man inte kan uppleva och känna nån annanstans. Än en gång, vilken förmån och spännande äventyr att ha fått bott där och ta del av allt det som är Södern och som du så fint skildrar i bild och text här.
Det känns verkligen som att massor med känslor är i omlopp hos dig just nu Desiree.
Kramis!

Marianne said...

Vilken fantastisk fin exposé! Underbara bilder och så fint sammanställt! Så bra med dina böcker du har gjort där du har hela Alabama med dig hem till Sverige.

Jag tänkte på när du skrev om kräftorna, du tänker väl köpa med dig ett litet lager av typiska kryddor och sådan mat som håller ett tag? Så att du får med dig lite smaker av Alabama också. Så ska jag göra.

KRAM!

Lisa said...

Tack fina Desireé för att jag fått följa dig hela tiden i Alabama. Alla resor ni gjort, hur södern fungerar. Jag kommer att fortsätta följa dig/er. Hoppas ni får en fantastisk sista resa innan ni åker hem...

åsa i memmhpis said...

Det är så vackert skrivet och så underbara bilder. Du borde verkligen se om ingen vill trycka något sånt som ett längre reportage.

Lite vemod men ändå så mycket kärlek kommer genom inlägget. Jag håller med så mycket, även om Memphis inte är röd jord på samma sätt så är det mycket likt... här är det mer bbq och greens... men samma på ett sätt trots allt.

Som du säger - det är så olikt mot Sverige. Och särskilt nu i juli/aug med fukten, värmen och alla lukter ;)

Jag förstår om det är lite vemod... men glädje att komma tillbaka till Sverige. Lycka till med resandet och känslorna!

Victoria said...

Åh, så många vackra bilder!! De räcker ju att göra en alldeles ny fin fotobok om södern om du skulle vilja! Kramar//Vic

Desiree said...

Marie, ja här blev det visst en riktig nostalgitripp. Ja det är jättestor skillnad mellan södern och Sverige. Det är även stor skillnad mellan södern och övriga delar av USA. Kul att du gillade bilderna.
Kram!

Anne, jag satt och kollade igenom lite av mina gammla fotomappar på datorn och tänkte jag kunde sätta ihop något trevligt inlägg med mycket bilder. Här är några av de highlights med södern.
Kram!

Marianne, ja jag är sååå glad att jag hunnit med att göra mina fotoböcker. De kommer att vara kära ögonstenar med mycket minnen. Jag ska försöka jobba hårt och sammanställa en sista bok om våran road trip som vi ska göra nu innan vi sticker.
Yepp visst har jag sett till att packa ner godsaker från södern att ta med till Sverige. Ja speciellt kryddor som bara finns här. Jag antar att du lär göra samma sak då ni packar ihop erat hem i Kairo.
Kram!

Lisa, åh tack så mycket. Dina ord värmer verkligen.
Kram!

Åsa, ja du känner nog igen det mesta själv och vet precis hur det doftar, smakar och så vidare. Memphis är ju del av södern även om den spanska mossan inte växer så långt norrut. Man måste även åka söder ut för den finns inte i Birmingham. Det känns jättebra att snart lämna med en stor suck av välbehag och glädje.
Kram!

Victoria, tack. Dessa bilder finns faktiskt redan med i just en bok som jag gjort om södern och vårat liv här. Det känns toppen. Ha det bra.
KRam!

Saltistjejen said...

Vad roligt att se och läsa detta inlägget! Som jag sagt förut så säger jag igen: det är som om vi bor i OLIKA länder Trots att det ju är USA båda två!!!! Dina bilder ser såååå exotiska ut för mig. En annan värld och till stor del annan kultur än här i NYC.
Jag får lite känslan av att inlägget här är som en liten summering av dina käsnlor och tankar inför Södern också. Lite som ett "bokslut" på något vis. Sådant ni kommer att sakna och som ni känner er lyckliga med att fått uppleva.
Kram och tack för att jag fick en liten resa till dina nuvarande hemtrakter!

Sporty Spice said...

Vad härligt att få se ditt Södern. Den där spanska mossan i träden är verkligen någon jag förknippar med the South. Och de pampiga husen med pelare. Och friterad mat. Ja, jag har ju aldrig varit där, min uppfattning har jag fått från filmer. Men jag vill gärna åka, Savannah står på the Bucket List. Hmmm, jag får kanske och ta och göra ett liknande bildinlägg om "Mitt New England".

P.S. Men du, kommer inte Key Lime Pie från Key West?

Desiree said...

Saltis, vad kul att du gillade inlägget. Jo du har sååå rätt i att det är som vi bor i olika länder fast vi ändå bor i samma land och det inte är mer än två timmars flygresa mellan ditt hem och mitt hem här. Men helt skilda världar. Din värld är så modern. Den har så mycket som jag inte har här. Tempot är ett helt annat och människorna liksom kulturen där så annorlunda. Båda ställen är lika facinerande men ack så olika. Jag har under dessa år insett hur stort USA är och hur olika de olika delarna av detta land är. Ibland är det nästan som om varje delstat i sig är ett eget land.
KRam!

Sporty, Savannah måste du bara åka till om du får chansen. Det är den vackraste staden i södern och kallas även för just söderns pärla. Det är en pärla. Den har den där gammla fina söder charmen och ligger vackert vid havet. Det skulle även vara jättekul med ett likande inlägg från dina trakter. USA är ju som sagt så stort och facinernade. Skulle vara väldigt kul att få se och läsa om några av höjdpunkterna och smultronställena i dina hemtrakter.
Kram!

Petra H said...

Åh, så vemodigt men också ett jättefint sammanfattande inlägg!! Jag kan inte fatta att du har din sista jobbvecka nu och att nästa vecka är ni redan på er roadtrip! Så härligt med en sådan avslutning på USA-äventyret (för den här gången ;-)).
Stor kram och jag vet precis hur du känner det just nu. Det är många "conflicting emotions", det känns säkert lite overkligt, lite pirrigt, bitterljuvt sorgligt och samtidigt sååå skönt att ni snart är hemma i Sverige igen.

Desiree said...

Petra, jag känner precis så som du säger alla dessa olika conflicting emotions. Men i grund och botten känns det bra att lämna nu och det är också ett noga övertänkt beslut. Det finns mycket jag tycker jättemycket om här men jag hade inte heller kunnat tänka mig att bo kvar här för alltid. Men du vet nog precis hur det känns på pricken som precis gått igenom det hela själv.
Du lyckades sätta ord på mycket av det jag känner.
Kram!

Annika said...

Underbart inlägg Desiree! Jag får hemlängtan till Södern nu - jag bodde ju många år i North Carolina, ett tag i Tennessee och har "amerikansk familj" i Georgia, söder om Atlanta.

Jag grät som en dåre när jag flyttade norrut, till Massachusetts. Och det har säkert tagit mig tre år att komma över min längtan tillbaka. Nu börjar jag rota mig ordentligt i Colorado tillslut men tänker alltid att jag ska flytta tillbaka till Södern en dag - jag tänker öppna bokhandel i Asheville när jag blir gammal och grå!

Ditt inlägg påminner även om Buddy Jewell's Sweet Southern Comfort - http://www.youtube.com/watch?v=f0mBFiqv76I - som också får mig att längta dit igen. Så tack för en lagom dos av Southern nostalgia :).

Desiree said...

Annika, vad kul att du gillade inlägget. Det måste vara interessant att ha fått se och uppleva så många olika delar av USA genom att bo på flera ställen. Jag har hört låten Sweet southern comfort och det är en av mina favoriter. Den är himla fin.
Södern finns kvar och väntar på dig.
Kram!

Christoffer said...

Det värmde mig inombords när jag läste och såg detta inlägget.
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Kanske medvetet eller inte, men det kändes så känsloladdat så nära perfection man kan komma.
Det var underbart rent ut sagt!