Monday, April 7, 2008

Välkommen in i Coca-Colas bubbliga värld



Idag kommer visst dagens bloggpost lite senare än vanligt. Jag bjuder också på en reseberättelse sedan tidigare som jag ännu inte hunnit publicera. Men bättre sent än aldrig heter det ju.


Välkommen in i Coca-colas fantstiska bubblande värld. I Atlanta, Georgia finns Coca-Colas huvudkontor och coca-cola museet. Drycken uppfanns här. Det känns därför självklart att passa på att besöka just coca-cola museet då man befinner sig i Atlanta. Museet är modernt och känns relativt nytt. Det verkar vara väldigt populärt och vi får stå i kö ca 10 minuter innan vi kommer fram till kassan och kan köpa våra biljetter. Då vi passerat förbi säkerheteskontrollen (alla väskor ska granskas innan man släpps in) kommer vi in i själva förrummet till museet. Här får vi vänta ytterligare några minuter innan vi slussas in till nästa avdelning där det blir filmvisning. Dörrarna slås upp och vi kommer in i ett rött förrum till filmsalen. Här pryds väggar och tak av coca-cola reklam, skyltar, afficher och mycket mycket mera. Vi välkomnas av en guide som berättar korthet om några av alla de många saker som hänger på väggarna och i taket innan vi släpps in i själva filmsalen. Filmen som visas är sedan en tecknad lite söt men också ganska töntig film om livet i cola fabriken. När filmen är slut rullas filmduken upp i taket och dörrarna bakom duken öppnas så att man äntligen får stiga in i själva museet. Här berättas historien om Coca-cola, det berättas om coca-colas roll genom tiderna och dess huvudroll inom olympiska spelen. Man får se Colaflaskor från hela världen och colaflaskor som hade sin egen design för varje delstat en gång i tiden. Vart man än vänder sig och blickar så finns den välkända loggan och bokstäverna i denna rödvita värld av bubblig brun dryck.

Den allra bästa delen med museet är själva smakavdelningen. Här känns det som att släppas in i Williy-Wonkas chokladfabrik fast det handlar om Coca-Cola istället. Det är nästintill så att man förväntar sig att få träffa en ”Ompalumpa”. Vid olika tappstationer indelade på väldens olika kontinenter kan man få uppleva smakprov på Coca-colas produkter från hela världen. Varje världsdel har en del unika drycker som inte säljs på andra ställen. I sydamerika kan man tex prova på Inka colan som är en gul form av Cola. I smakavdelningen kan man springa runt fritt med sin lilla mugg och stanna till och ta sig en slurk här och en slurk där. Vissa sorter smakar urk och andra är ljuvligt läskande. De som inte faller en i smaken är det bara hälla ut och gå vidare till nästa tapp. Givetvis har Coca-cola sin alldels egna tapp med de mest kända cola-smakerna som lime, diet coke, vanlig cola, körbärscola och vaniljcolan. I denna avdelning blir alla som barn som förtjust springer omkring och smakar.

Innan man lämnar museet så får man med sig en gratis flaska Cola hem. I souvenirbutiken kan man sedan shoppa loss på allt som har med Coca-colas design att göra. Här finns glas, kläder, klockor, pennor, afficher, kepsar, ja allt du kan tänka dig. Dessutom finns speciella utgåvor och flaskor med Coca-cola som inte finns att köpa i vanliga butiker. För samlaren är detta en riktig guldgruva att gräva ner sig i.







I museets entré finns vackert mönstrade colaflaskor från världens alla hörn i storformat.





Coca-Cola produkter från olika delar av världen. Coca-Cola bolaget gör ju så många fler drycker och än bara just coca-cola. På en vägg hade de alla sina produkter på display.





Man fick en liten inblick i tillverkningsprocessen. Hur det kan se ut i själv colafabriken. Museét ligger dock skiljt från själva fabriksenheten. Men både huvudkontoret, fabriken och museét finns allihop i Atlanta.





Coca-colas mest kända produkter och olika smaker i denna tappstation.



Det är bara att ta en liten plastmugg och ge sig ut på smakprovar jakt.





Man känner sig som ett lyckligt barn på nytt då man springer runt de olika kontinenternas tappstationer och smakar. Detta var helt klart bästa delen med hela museet.





Här står vi nu i sydamerika där de har följande smaker och produkter att välja bland.


Sedan är det dags att lämna storstaden och metropolen Atlanta och Coca-Colas underbara värld och fara hem.

22 comments:

Petchie75 said...

Oj, det visste jag inte att Coca-cola kommer från Atlanta! Vad kul att testa olika produkter! Har du tänkt på att Coca-cola smakar olika i olika länder - tror att det beror på vattnet? I Skåne var det väldigt vanligt förr att "invandrarbutiker" sålde (kanske gör det fortfarande?) Coca-cola från östeuropa och den smakade alltid lite konstigt...

Det verkar vara ungefär samma koncept på CCs museum som på Bacardifabriken här i SJ, man får inte se mycket av produktionen - den är hemlig!

Kunde man se de olika coca-cola reklamfilmerna? På the Museum of the Moving Image (MoMI), ett filmmuseum som inte längre finns i London kommer jag ihåg att de hade en utställning med alla reklamsnuttar och sångerna från CC-reklamen! En av de mest kände är "First time" med Robin Beck (slutet på 80-talet, precis då jag var på MoMI) och "I'd like to teach the whole world to sing" med the New Seekers. De hade ungefär samma koncept som Levis' reklam som ju också förut använde sig av en massa hitlåtar...

Desiree said...

Petra, ja det var jättekul att testa olika produkter. Tyvärr kunde man inte prova samma typ från olika länder så jag kunde avgöra hur pass olika själva orginal smaken smakade i olika länder. Produktionen verkade vara väldigt hemlig. Man fick inte se mycket av alls av denna. Jag blev lite besviken. Hade faktiskt hoppats på att få se lite mer sådant. Tyvärr fick man inte se de olika reklamfilmerna utan bara höra olika reklam inslag och se bilder på kända personer som medverkat i reklamen. Det var en kul upplevelse men man ska nog inte åka till Atlanta enkom för att gå på museet så vitt man inte samlar på CC-produkter för de hade en otroligt stor museé shop med massor av deras produkter.

Annika said...

Du ser helt lycklig ut på bilden med ditt Cola-glas!! Hihi! SÅ skulle jag också se ut där. På Disney world finns ett liknande ställe, sponsrat av Coca Cola där man kan provsmaka drickor från jordens alla hörn. Det är kul!!
Men det är säkert ännu större på coca-cola museet.
Jag skulle tycka att det vore jättekul att besöka det museet.
Just det, det hade varit kul, som Petra säger, om dom visat alla cokes reklamfilmer genom åren...Minns ju den där som Robin Beck sjöng jätteväl! Och Michael Jacksons...

Anita said...

Väldigt intressant! Visste inte att Coca Cola gör en massa andra produkter än just Coca Cola. Det var ju också Coca Cola som använde Santa Claus i sina annonser på 30 talet och på så sätt "uppfann" den typiskt amerikanska jultomten med renarna om jag inte minns fel. Fanns det någont om det på museet?
Ja, kommer vi någonsin till Atlanta, så vill jag definitivt se det här museet!

Saltistjejen said...

Wow! jag är ingen storkonsument av läsk, men gillar cola. Jag hade dock ingen aning om att den kom från Atlanta ursprungligen!
är det sant att man från början verkigen hade kokain i drycken (därav namnet) eller är detta endast en myt??

Victoria said...

Det där är verkligen ett museum i min smak (hehe, det var ju lite skojigt!)! Dit skulle jag vilja åka. Kram/Vic

Desiree said...

Annika, hi hi jo man blev helt lycklig av att få springa runt och smaka. Ja det var synd att de inte visade mer reklamfilm. Kul att de hade en sådan där provsmakningsavdelning på Disney World. Du får slå två flugor i en smäll, komma hit och hälsa på mig och besöka Cola museet någon dag.

Anita, det var interessant info att det var CC som uppfann det som skulle bli den amerikanska jultomten. De har ju alltid väldigt bra julreklamfilmer. Jag tycker det var synd att de inte tog upp fler sådana här detaljer på museet. Har du vägarna förbi så är det en kul upplevelse att besöka detta museum.

Saltis, en del sanning ligger det i myten. De använde sig av blad från Cocainbusken i början det är ju ändock inte alls samma effekt som om man skulle tillsatt renat cocain .Tydligen hade Coca-Cola en gång i tiden mätt upp hur mycket det rörde sig om och det ska ha varit ca 9 milligram per flaska. Fast coca-bladen slutade användas 1903 i drycken.

Victoria, jag tror absolut att du och killarna hade gillat detta ställe.

nina said...

Vilket kul museum! Och jättekul att läsa om också för du skriver så målande!

Och självklart känner jag igen Fanta Kolita från bilden på de Sydamerikanska sorterna, fast den är verkligen ingen höjdare. Alldeles för sliskig tycker jag. Samma sak med Inka Colan...

Tacka vet jag kolsyrat mineralvatten, fanns det ett sånt museum med olika bubbelvatten att smaka på skulle jag gärna flytta in där en vecka eller så... ;-)

My White Cottage said...

Oj, vad kul att läsa! Jag är själv en riktig coca-cola-älskare, numera försöker jag begränsa intagen till helgerna... Jag älskar dessutom formen på deras glasflaskor - så snygg!

Sedan måste jag ju säga att dina blombilder i inlägget tidigare är HELT UNDERBARA!!! Så, så fina...

Passar på att förvarna dig om att jag gör lite förändringar på min blogg och vill samtidigt klargöra att du kommer SJÄLVKLART vara fortsatt välkommen in att läsa på Seaside Living!!!

Många kramar Jenny

Millan said...

Coca cola och det museet kanns verkligen amerikanskt for mig pa nagot satt!! Det ar egentligen ratt fantastiskt att en dryck kan ha en sadan genomslagskraft i hela varlden! Maste ha varit lite roligt att ha varit dar?!
Nagot jag tycker ar ltie roligt ar att sjalva designen pa den dar klassiska colaflaskan gjordes fran borjan pa glasbruket i min lilla hemby i Sverige - Surte :-).

Mia said...

Säga vad man vill om Coca-cola men märket är ju en stor del av populärhistorien så därför måste det varit intressant att få veta mer om dess historia.
Verkar vara ett generöst museum också! Både smakprov och souvenirer! Haha! Hade aldrig lämnat stället.

aurorabuddha said...

Ar det sant att det ar en svensk som har designat coca cola flaskan? Det undrar jag.

Ah, nu laser jag ju att Millan sager att den tillverkades i Surte? Kanske Millan vet vem det var som designade den?

Marianne said...

Oj, jag blev så sugen på Coca-Cola att jag blev tvungen att hämta en! Min absoluta favoritläsk och jag konsumerar nog alldeles för mycket. Cola är liksom lagom sött. Har dock aldrig tänkt på att det är olika smak i olika länder.

I Turkiet säljer Coca-Cola även fruktjuicer som var bra, och där finns en konkurrent: Cola Turka!

Tänk att flaskan är svensk, det visste jag inte.

Jätteintressant inlägg.

Ninni said...

Intressant att läsa om CocaCola även om jag den inte hör till mina favoritdrycker. Jag kan förstå att de har olika recept i olika värlsdelar. Antagligen är Colan som finns här i Brasilien bra mycket sötare än den som finns hemma i Sverige. Brasilianare är riktiga "sötgrisar", de sockrar eller sötar( med artificiella sötningsmedel) allt, tom riset till sushin...Lite ovanligt för oss:)

Mia said...

Jag har precis utmanat dig på min blogg. Helt frivilligt förstås men ett roligt sätt att lära känna varandra lite bättre.
Du som skriver och fotar så fantastiskt lär ju inte ha några större problem.

Kram/Mia

Desiree said...

Nina, vad roligt att du kände igen flera av sorterna som jag visade från sydamerika. Jag provade Inka Colan och jag håller helt med dig, på tok för sötsliskig. Ett minrelvatten museum hade varit alla tiders.

Seasidelivning, designen på cola flaskorna är jättefin. Jag gillar speciellt de lite mindre som var orginalstorleken. Vad kul att du tyckte så mycket om blombilderna. Jag är väldigt glad att jag får fortsätta hänga med och läsa på din blogg även om du gör om en del. Jag tycker så mycket om både din blogg och dina vackra bilder.

Millan, vad häftigt och coolt att designen för cola flaskan arbetades fram i Surte, Sverige där du kommer från. Wow! Ett besök på cola museet kändes väldigt amerikanskt. Det är väldigt imponerande att just denna dryck har fått en sådan genomslagskraft i världen.


Mia, jag kände att jag absolut ville besöka detta museum då jag bor här och har så pass nära till Atlanta. Det var jättekul att äntligen få komma dit. Mycket av den gamla reklamaffischerna från början på 1900-talet var häftiga och fina att se.

Aurorabuddah, ja det var verkligen interessant info Millan kom med. Man får sträcka på sig lite extra och vara stolt över att vara svensk.


Marianne, :-) Cola Turka låter faktiskt riktigt kul. Hur smakar den? Tycker du den är lik vanliga colan? Jag blev förvånad över hur mycket olika produkter både läsk och olika juicer som coca-cola står bakom.

Ninnie, ja sockergrisar är det här också i södern. Sötar det mesta. Det går åt enorma mängder med båder riktigt socker och sötningsmedel. Jag har tidigare bott i Nicaragua också och där var det också rejält sött som gällde. Den nord och sydamerikanska kontinenten verkar ha en förkärlek för det söta.

Mia, jättekul. Ska kika in hos dig och kolla på utmaningen.

Lullun said...

*hihi* Vilket roligt inlägg. Där ser man. Låter ju väldigt spännande att få testa, även om jag hör till dem som har lite svårt för att dricka kolsyrat bara för att dricka. Låter också som om det är ett museum med extra många toaletter dessutom! ;-)

Men jag blir allt dugen att åka dit, måste jag medge... :-)

Mia said...

Ja det förstår jag självklart. Tog mig några dagars funderande med, lycka till!

Ser fram emot alfabetet!

Mia

Desiree said...

Lullun, jo man får nog vara beredd på att besökarna blir kissnödiga efter besöket ;-)

Mia, funderingsprocessen har startat.

Anna, Fair and True said...

Jag har varit i Atlanta en gång men då hann jag inte med Coca-colamuseet. Jag föredrar verkligen cola över Pepsi och just nu är nog Zero favoriten, fast jag dricker läsk väldigt sällan.

Coca-cola gör ju t ex vatten också, Bon Aqua, fast det är ju kranvatten som är "renat" och smaksatt snarare än mineralvatten. Trist...

Ni såg alltså fabriken också? Jag har varit på Guinness-fabriken i Dublin och det var superintressant!

Anonymous said...

Hej,

Måste tacka för en mkt trevlig blogg m intressanta ämnen mm.. jag har hittat hit via Millan & kan hjälpa till satt svara på frågan om killen fr surte. han kom egentligen inte fr surte, kom fr en håla precis utanför kungälv. Han jobbade dock på glasbruket i surte innan han begav sig till usa. PÅ den tiden var glasbruket ett av sveriges största. Läs vidare på: http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_Samuelson

Marianne said...

Jag kommer inte riktigt ihåg hur Cola Turka smakade, men jag har för mig att den var lite sötare och lite blaskigare. Inte helt rätt i alla fall, men den gick absolut att dricka. Jag tror inte någon cola kan komma i närheten av Coca-Cola, dock.

Jag länkar till dig, du skriver så bra.