Monday, September 8, 2008

Kräftskiva med lilla svenskgänget i Alabama



I lördags samlade vi alltså det lilla Svenskgänget här i Birmingham, AL. Vi blev åtta personer för en blev tyvärr sjuk och kunde inte komma. Kräftskivan liksom midsommarfirandet blev åter igen en succée. Vi hade väldigt trevligt allihop. Kräftorna blev till en mycket positiv överraskning. De hade som sagt inte fått något vidare betyg i något test som värden hade sett så våra förhoppningar var inte så värt höga då det gällde smakupplevelsen. Men vi hade fel för dessa kräftor var faktiskt jättegoda! Vi måste haft tur och fått några lådor med riktigt bra och välsmakande kräftor för dessa var som sagt helt utsökta. Vi åt duktigt och fick i oss fyra lådor med tillbehör. Visst hade det fixats med sånger, sånghäften och nubbe. Jag måste säga att jag verkligen gillar den svenska traditionen med att sjunga sånger till snapsen. Jag gillar sångerna mer än snapsen. Då jag skulle köra hem blev det bara en liten smutt med snaps till mig men jag sjöng dessto mer.

Värdparet C och G hade jag bara träffat en gång tidigare på vårat midsommarkalas och det var väldigt trevligt att få träffa dem igen och lära känna varandra ytterligare. Jag och C blev faktiskt kvar som sista gäster då vi hade så trevligt att vi hade svårt att slita oss. Värdparet bodde i ett av de gamla charmiga historiska husen som ligger nere i utkanten av citykärnan. Ett mindre men mycket charmigt hus. I varje rum fanns det en öppenspis av den gammla varianten som är sällsynt numer där man eldade med kol istället för ved. De liknade en form av öppen kakelugn på något sätt. Dessa som C och G hade var dock inte så man kunde bruka dem men de var väldigt vackra att ha levande ljus i som de hade satt in.

Kvällen blev som sagt väldigt lyckad på alla sätt. Vi lyckades äta upp alla kräftorna, och sjunga alla sångerna i häftet samt njuta av smarriga hembakta efterrätter och lite svensk punch som avslutning.






Ett vackert uppdukat bord med rejäla kräftfat och sånghäften hade värdparet fixat fint.




Någon hade fått tag på detta och tagit med som alternativ till svensk snaps. Jag smakade inte detta men det var enligt de som smakade på det ett rätt rejält starkt rävgift i princip. Det är alltså någon whiskey gjord på majs eller egentligen majsbrännvin som är yngre än 30 dagar gammalt. Nej moonshine är något jag gärna håller mig borta från personligen.



Här skålar C och E. Vi hade också allihop fått varsin fin haklapp med kräftmotiv att ha på oss.




Här sitter jag och mumsar glatt i mig de goda kräftorna.

16 comments:

Anne said...

Vad härligt det ser ut! Supersnygg dukning också, tänk vad allting blir godare med fin dukning också. Man äter ju med ögat också. Ni verkar ha fått till trevliga traditioner med svenskgänget som du kallar er för. Blir det nåt till lucia eller jul nästa gång tror du? Nu har ni ju midsommar och kräftskiva som tradition så varför inte fortsätta ;)
Intressant du råkar nämna den där whiskeyn. Mammas man köpte den häromdagen, vi såg den i spritbutiken och han tyckte den var cool så han skulle ta hem den till Sverige. Han påstod att all whiskey från början är helt klar i färgen och ser ut precis som den i burken, och att den bärnstensgula whiskeyfärgen fås sen när den "färska" whiskeyn lagras i ektunnor i x-antal år. Så den råa whiskeyn är så här klar i färgen och odrickbar, det är under lagringen i ektunnor som den får sin karaktäristiska whiskeyfärg. Berättade han, vet ej om det är korrekt (har inte brytt mig om att googla det) men han verkade rätt säker på sin sak.

Petra H said...

Kul att även den här svenskfesten blev lyckad!! Ska bli spännande att se om ni firar även advent / lucia tillsammans som Anne skrev..
Det är inte alltid alla snapsvisorna blir sjungna så det var antingen ett välavvägt antal eller så var ni väldigt motiverade ;-)
Kram!

Annika said...

Jättekul!!! O så gott med kräftor.
Visst är dukningen a och o sådana här ggr.
Vi firar ju också midsommar och kräftskiva med svenne-gruppen. Det är väl dom två svenskheter som firas. Lucia hade vi ett tag, men det la vi av med. Advent har vi nog aldrig firat.
Men det är bra så...
Snapsvisor är roliga bara dom inte är för plumpa. Jag gillar ju att sjunga så...

Anna, Fair and True said...

Trevligt ni verkar ha haft det! Jag har inte ätit kräftor i år ännu (förutom kräftstjärtor som jag äter i sallad då och då, men inte "på riktigt") men på lördag ska vi äntligen på kräftskiva! Hoppas det finns kräftor kvar att köpa då!

Desiree said...

Anne, ja det är verkligen kul att vi fått ihop ett litet gäng att fira just svenska traditioner med. Säkerligen blir det både lucia och adventsfikor framöver men vi sa just i lördags att vi är sugna på att fira något redan innan december så vi får se vad som hittas på. Det din mammas man berättade för dig stämmer. Jag fick höra samma sak då vi besökte just Jack Daniels whiskey distilleri i Tennessee. Där visade man även hur färgen förändrades och blev mörkare och mörkare ju mer whiskeyn fick lagra.

Petra, hi hi jag tror att mängden snapsvisor i häftet faktiskt var ganska väl avvägda och sedan tror jag att vi också var sugna på att få sjunga. Det var som sagt både kul och trevligt hur som haver.

Annika, ja det är verkligen kul att ha en liten grupp att fira just svenska traditioner med. Jag gillar inte heller för plumpa visor men dessa var bara trevliga sånger.

Anna, kul då får du snart uppleva en kräftskiva. Hoppas att ni får tag på många goda kräftor. En kräftskiva är ju alltid trevligt. Ha så kul på lördag.

Saltistjejen said...

Mmmmm vad GOTT!!!
jag blir så avis för jag älskar kräftor! Men har inte ätit några på hur länge som helst...
Vad roligt att ni träffat fler svenskar som ni klickar med. Det är ju kul att ha några att fira svenska högtider som just midsommar och kräftskiva med! Vi känner ju i stort sett inga svenskar här i NYC.
Och vad fint det var dukat. Riktigt festligt och högtidligt.
Kram!

Desiree said...

Saltis, tack. Jag hade som sagt inga hogre forvantningar pa just kraftorna eftersom de tydligen inte hade fatt nagot vidare betyg. Men vi maste haft en otrolig tur for just dessa smakade riktigt riktigt gott. Det hela blev som sagt valdigt trevligt och lyckat. Jag antar dock att det finns ratt gott om svenskar i just NY om man vill valja att umgas med svenskar. Det finns val ocksa en svensk kyrka i NY som anordnar firande just vid svenska hogtider och sadant ocksa. Det galler naturligtgvis att hitta ratt personer som man gillar och trivs med. Man ska ju inte umgas bara per automatik for att man ar svensk. Sjalvklart kravs det fler gemensama namare an sa.

Marie said...

vad mysigt det där ser ut! härligt med kräftor, särskilt i gott sällskap! den där majswhiskey verkade inte så god...!

Desiree said...

Marie, nej den verkade som sagt inte så god. Jag kände inte direkt att jag skulle vilja ha smakat av den. Men resten var dessto godare.

Marianne said...

Så roligt med en så lyckad fest! Och att kräftorna dessutom var delikata gör ju inte saken sämre. Jag tycker annars att det ofta i Sverige blir rätt dåliga kräftor, men att det inte gör någonting eftersom det är själva kalaset som är det viktiga. Ska man försäkra sig om goda kräftor i Sverige ska de ju vara svenska, och då blir det dyyyrt! De godaste kräftor jag har ätit var turkiska, men kokade av en svensk expert i Istanbul.

Den där whiskyn hade jag också avstått ifrån. Men burken var lite rolig.

Apropå Lucia förresten, jag tror jag ska beställa lite glöggkryddor så att jag kan koka glögg och ha en liten glöggfest. Men då blir det blandade nationaliteter, för vi känner inte tillräckligt många svenskar. Kul att ni har träffat ett så bra gäng!

Millan said...

:-) vad mysigt det ser ut! Och vad kul att ni hittat ett gang svenskar att halla uppe era svenska traditioner med. Det blir ju lite roligare och lattare att halla liv i traditionerna om man ar fler an tva!

Desiree said...

Marianne, ja i Sverige får man ofta satsa på kvalitetskräftor för att få sådana med riktigt god smak och då blir det ofta som du säger dyrt. Låter som en bra idé du har att skaffa lite glöggkryddor och ha adventsfest. Jag köpte faktiskt med mig glöggkryddor nu när jag var hemma just för att kunna göra lite egen glögg här inför advent.

Millan, ja visst är det så mycket roligare att hålla liv i svenska traditoner när man är ett litet gäng.

aurorabuddha said...

Och jag som just sag en krafta pa morgonens promenad! Han skulle bara veta... :o)

Annika tipsade mig forra aret om Apotekets glogg tinktur. Jag har ett par flaskor har som jag ska anvanda detta ar! Jattebra!

Desiree said...

Aurorabuddah, tack för tipset om Apotekets glöggtintur. Det låter interessant. Hur funkar/använder man den? Häller man bara ner det med rödvin och kokar upp eller?

Anna, Fair and True said...

Är det inte lite kul hur svensk man blir när man bor utomlands! Håller på en massa traditioner. Jag tyckte nästan att det var roligare att vara svensk i exil än svensk hemma! Sedan är det iofs delvis att man vill visa sina traditioner för sina utländska vänner.

Lullun said...

Kul det blev så lyckat! Och rätt "avancerat" ser det ändå ut att ha varit. Trevligt! :-)
Och ja, har inte fått läst bloggar på en vecka pga resan, så nu ska det läsas ikapp. :-)