Friday, November 7, 2008

Kort uppföljning på hundbettet

Igår var jag och pratade med ägarna till hunden. De vissade sig vara hur gulliga och ursäkande som helst. Det kändes väldigt bra att få prata med dem. Naturligtvis var de väldigt förvånade över att deras hund faktiskt hade bitit någon då den inte uppvisat några agressiva tendenser innan. De skämdes väldigt mycket och ursäktade så hemskt mycket. Jag sa att jag bara ville försäkra mig om att hunden var vaccinerad mot rabies och att jag skulle kunna fortsätta gå just den här slingan på mina morgonpromenader utan att riskera att det hände igen. De lovade att inte släppa ut hunden ensam utan hålla den i koppel eller släppa ut den på baksidan av huset som är inhägnat. Hunden hade sitt vaccinationsintyg och en sådan där liten bricka på halsbandet så det kändes bra. Hundägarna en ung tjej och kille som tillfälligt bodde i huset hos killens föräldrar var som sagt väldigt gulliga och förstående. De kändes mycket vänliga och uppriktiga och jag känner att jag kan lita på dem och i framtiden fortsätta att passera detta huset utan att vara rädd. Så slutet gott, allting gott både för mig och för hundägaren. Hunden kommer dock att få en prick eller någon slags varning av Animal Control myndigheten. Läkarkliniken var ju tvugna enligt lag att rapportera in hundbettet till just Animal Control som faktiskt ringde upp mig idag och sa att de skulle återkomma för att be mig svara på frågor så att en rapport kunde fyllas i. Första gången får hunden tydligen en varning och händer det en gång till så måste hunden avlivas. Det är hårda bud. Ägarna förstod mycket väl vad som stod på spel och att jag hade varit tvungen att lämna rapport hos läkaren. De kompenserade mig också för stelkrampssprutan. Samtalet med hundägarna kändes som sagt bra och trevligt. Nu är allt löst. Jag är jätteglad att det gick så smidigt.

7 comments:

Mademoiselle J said...

Visst är det hårda bud, men det är det bästa för alla - inklusive hunden. En hund som mår bra och är mentalt stabil gör inte så under några som helst omständigheter.

Hoppas för både din och hundens skull att det inte inträffar igen!

Hälsningar från ett grått och regnigt Sverige!

Anonymous said...

Vad skont att det loste sig genom att prata med agarna. Tank om alla manniskor i detta land skulle gora detta istallet for att stamma varandra till hoger och vanster. Ett samtal kan ofta losa de flesta problem. Nu hoppas jag att du kan promenera i frid i fortsattningen utan att bli pahoppad./Anne P i MD

Desiree said...

mademoiselle j, jo du har nog helt rätt i att det ibland faktiskt kan krävas lite hårda bud. Jag vill ju inte att det ska inträffa igen. Hunden var ju dock så fin och snäll när vi träffades igår med ägarna. Men det var ett bra samtal och de tog det hela mycket allvarligt så jag kan nog passera där och vara trygg framöver.

Anne P, jag tror inte på att springa runt och stämma folk. Jag är inte sådan iallfall. Det här kändes som om det löste sig hur fint som helst. Jag känner att jag kan lita på deras ord och känna mig trygg framöver och det känns jättebra.

Saltistjejen said...

Vad skönt att du kudne prata med dem och framförallt att de LYSSNADE på dig och erkade förstå din upplevelse. Jag tror inte heller på att stämma folk i tid och otid. Inget blir bättre av et. Jag tycker rent personligen att det är just denna stämningshysteri som skapat en hel del av de dåliga sidor som detta land har!
Men att de kund betala dina läkarbesök och stelkrampesprutan var ju bara vad man tycker att de borde. Men som sagt, det var skönt att de gjorde det utan att "bråka".
Så bra att du nu kan "lämna detta bakom dig" och slippa fundera mer på det. Hoppas nu verkligen att de håller vad de lovar också och att hunden hålls kopplad.
Kram!

Anonymous said...

boka och jämför flygpriser på www.braflygpriser.com

Marianne said...

Så skönt att det inte var några tokdårar utan vettiga människor, och att ni kunde komma överens så lätt. BRA att det anmäls tycker jag.

Men jag måste säga att en Dobermann väl är en typ av hundras som man måste vara lite försiktig med, de är ju (om jag har förstått saken rätt) framavlade för att vara vakthundar med ett visst mått av aggressivitet? Så med en sån hund borde det väl vara rätt självklart att inte släppa den lös hur som helst?

SweFlo said...

Vad skönt! Det är ju tyvärr inte för sällan som hundägarer i sådana här situationer kan bli lite taggiga, så det var ju ett plus för dem (OCH DIG). Och rabiesvaccinationer ska ju vara hemska att gå igenom, så kanon att du slipper det!