Tuesday, July 27, 2010

Middag utomhus med objuden gäst

Igår kväll bestämde vi oss för att laga middag utomhus med det lilla campingköket som C hade packat med sig. Det är inte varje dag man lagar mat till denna utsikt som ni ser på bilden ovan.


Campingköket funkade utmärkt. Vi gjorde ris med bönor och några köttfärsjärpar och en sallad. Vi hittade denna stora sten som var perfekt till att sitta och laga mat på.


Det smakade verkligen jättegott. Det är något visst med att laga egen mat utomhus. Jag skulle nog lätt kunna säga att detta blev den godaste middagen hittills under denna semester.

Men sedan kom det en objuden gäst slingrande. Jag skulle nog säga att det var vi som var de objudna gästerna egentligen i hans vardagsrum. Jag antar att det där köttfärs järparna luktade så gott så gott. Det kom en skallerorm! Jag är inte direkt ormrädd men nog har jag ALL RESPEKT i världen för en sådan här. Vi satt kvar på stenen där vi satt rätt säkra. Men det började mörkna och vi ville inte behöva sitta kvar allt för länge. Men vi satt kvar och avvakade en stund och hoppades på att han skulle slingra sig bort och inte känna sig hotad.


Det var verkligen så vi fick se honom på nära håll. Jag tänkte inte alls på ormfaran då vi valde denna platsen. Jag hade till och med flipflops på mig. Så dumt. Jag kommer med all säkerhet tänka till här framöver på ett helt annat sätt. Jag lyckades även ta skallran i närbild som ni ser.

Middagen var över och avslutades i hast. Vi packade kvickt ihop våra grejer och så snart han slingrat sig en bit bort så hoppade vi ner från stenen och skyndade till våran bil. Vi genade INTE genom gräset utan höll oss till stigen.

9 comments:

SweFlo said...

Både god och spännande middag, med andra ord! Häftigt!

Saltistjejen said...

OJ!!!
Men du, nog ska du ha vandrarkängor eller åtinstone gympaskor på dig när du traskar runt i öknen?? Finns det inte skorpioner där också??
Himla coolt dock att ni fick se den på så nära håll! OCH jag tycker att er middag såg toppengod ut!
kramar!

Anne said...

Huuuuuu, när jag först läste rubriken tänkte jag att nej, kan det ha varit en läbbig orm som var den objudna gästen och så var det så. Jag är ju som du kanske förstått väldigt ormrädd så jag hade nog kissat på mig i den stunden. Men jag måste säga att oerhört coolt du fick den på bild, vad stor den såg ut också. När han/hon ringlar iväg, lång grej det där. Jag riktigt ryser. Men en upplevelse och minne att berätta om!!! Jättekul, VERKLIGEN, att du skriver och bloggar under resan. Känns som att man är med och reser på ett hörn. KRAMAR

Petchie75 said...

Hu, vad otäckt!! Men ändå coolt att ni fick uppleva en skallerorm på så nära håll och liksom "can live to tell" ;-) Nä, skämt åsido så var det verkligen tur att han inte kände sig hotad...
Middagen såg god ut, ris och bönor - väldigt puertoricanskt :D
Kram!

Annika said...

Haha! Den där svenska vanan att äta picknick ute i naturen får en helt annan nivå av äventyr på riktigt vilda platser.

Jag trodde att den objudna gästen var björn eller coyote.

Katarina said...

God middag i spännande miljö,, nä,, jag skulle nog vilja dra från stället,,,

Vilka minnen ni kommer att ta med er hem!

Marianne said...

Vilken härlig semester ni har! Och vilket äventyr att gå den där leden The Narrows. Tur att det inte började störtregna, vad hade ni gjort då? Fanns det några klipphyllor att krypa upp på?

Ja du måste ju absolut ha rejäla skor på dig där i öknen! Som Saltis säger, det kan ju finnas skorpioner också. Jag är störtimponerad av er campingmiddag, jag hade aldrig lyckats få ihop en så fin middag med ett så litet kök!

KRAM!

Åsa i Memphis said...

jisses... ja, jag är ju inte sugen på sandaler ens att gå i gräset här borta så ...

Verkar lite tufft så där i efterhand när man vet att allting gått bra :) Jag verkligen älskar det där svenska i att plocka med sig ett spritkök och sen koka lite mat och bara vara mitt i naturen. Dessutom såg det gott ut!

Suzesan said...

JAG HADE VARÌT SKITRÄDD. Jag hade aldrig gått därifrån nån hade fått hämta mig.

Huuu vilken tur ni hade att den inte kände sig hotad. De ställer sig ju upp när de attackerar. Kan förstå att ni undvek gräset sen. Jag ryser.
WOW vilka bilder du har från era resor. FINA!
Tack för att du visar. Sånt som jag aldrig ens kommer i närheten av:)
Kram
/Susanne