Det tar ett tag att lära sig hur saker och ting går till. Hur man bör göra, vad som är rätt i ett annat land. Vi har fått lära om från början helt enkelt sedan vi flyttade hit. Ibland har man känt sig som ett UFO. Vad tar man med sig då man blir hembjuden till någon? I sverige tar man ju ofta med sig en flaska vin eller lite blommor. Hur mycket ska man klä upp sig då man blir hembjuden till någon? Vilket är det vanligaste sättet att umgås? Vad ger man till någon som fyller år men som man inte riktigt vet vilken smak personen har? Många frågor blir det.
Vi har med all säkerhet gjort massor av sociala misstag. Men börjar få grepp om situationen numer.
I sverige umgicks vi med våra vänner genom att bjuda på middag eller bli bjudna på middag. Här umgås man i större grupper och alltid i from av knytkalas. Blir man bjuden hem till någon av våra grannar ska man tydligen fråga vad man ska ha med sig i form av maträtt. Detta har tagit oss ett tag att inse. Vi har oftast haft med oss något men det har för det mesta varit en flaska vin eller nåt i den stilen. Här har de sällan formella sittande middagar utan mer mingelparty med knytisbuffé. Här verkar det som att det inte är så noga med att klä upp sig så länge man är hel och ren. Folk verkar klä upp sig lite extra om det är jul eller Thanksgivning men inte annars. Det kan mycket väl vara så att det som vi snappat upp också endast gäller lokalt just där vi bor.
Man hade behövt en Magdalena Ribbing vett och etikett bok för USA . Men eftersom USA är så stort kan det också mycket väl hända att det finns skillnader mellan olika delar av USA när det gäller sådant här också. Det är helt klart mycket att lära sig som ny i ett nytt land.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
6 comments:
Ja, det är verkligen ett ständigt lärande... Jag har tur som har goda, nyfikna vänner som jag inte behöver oroa mig för att jag gör bort mig helt... Tycker jag börjar få kläm på det nu - fast nu börjar jag bli osäker när jag kommer till Sverige... fast i "ingemansland"... ;-)
De sociala koderna är jättesvåra att lära sig tycker jag. Kanske det är så när man kommer som vuxen till ett annat land. En bok hade inte varit helt fel - men som du säger, troligen skiljer det sig otroligt åt beroende vilken stat men bor i.
En annan positiv sak jag noterat här att det är mycket enklare och mer naturligt att gå ut och äta och ha med sig barn och umgås ute på restaurang.
Klart det finns fin-fina restraunger där en skrikande bebis kanske inte är så väldigt populär men överlag så verkar det betydligt enklare och mer accepterat ta med sig kidsen när man går ut och käkar. Vi har ätit ute flera gånger med par med bebisar och det har varit väldigt otvunget och odramatiskt. I Sverige är det mer strikt tycker jag.
Apropå att äta ute, så verkar man alltså umgås rätt mycket på restuarngen (åtminstone där jag bor), att istället för att bjuda hem varann så bestämmer man sig för att mötas på en restaurang och äter ute istället. Mycket uppskattat, speciellt på en vardagkväll när ingen har tid/ork kocka hemma.
De som kört med middagsbjudningar a´la den svenska mer intima modellen (som du också nämnde ni är vana vid), det är sydamerikanerna.
Det är helt klart mycket att lära!
Det är rätt vanligt med knytis, ja. Kanske framförallt om sommaren. På vintern kommer du npg bli bjuden på lite mer "formella" middagar. Det är perfekt att ta med en flaska vin. Det brukar jag göra. Många bjuder ju in på drink och tilltugg också, som happy hour, fast hemma. Då brukar jag också ta med mig vin. Har lärt mig att alltid fråga : can I bring something?
Ofta får man ett nekande svar. Nej, bara kom!
Det tycker jag är skönt. Blir ibland lite trött på alla knytisar.
Och det där med att klä upp sig...Ja, jösses, har varit på Nyårspartyn med folk som varit klädda i slitna jeans och trasiga t-shirts. SÅ trist. Jag skiter i det, och klär mig som jag vill när jag är bjuden på galej, klär alltid upp mig lite. Förresten umgås vi så mkt med andra svenskar och amerikaner gifta med svenskar att jag nog inte ska säga så mkt...
Men koderna är svåra att ta in. DET håller jag med omä
Kul att höra om era erfarnheter. Ja gå ut och äta verkar man oftare göra här och det tycker jag också är positivt. Bättre sent än aldrig har vi nu lärt oss att vi alltid bör fråga om vi kan ta med något specifikt till dessa knytis kalas i form av mat och inte bara vin. Det tar tid att lära helt enkelt.
Jag brukar ofta göra en liten svensk presntpåse att ta med. vi har ju en skandinavisk affär här. Jag brukar typ ha med en stor burk pepparkakor och lite svenskt godis, eller nått annat svenskt.
Post a Comment