Båda föds när man befinner sig långt ifrån en plats som man älskar. Först när man lämnat ett ställe upptäcker man många av de saker och ting man tidigare tagit för givet. På avstånd blir nog allt vackrare. Ibland är det svårt att veta om man inbillar sig eller om det är för att man ser på det på ett nytt sätt. Vi ser på sverige på ett annat sätt nu än om vi aldrig hade lämnat det och inte hade flyttat hit. Jag tror att man i slutänden vinner på att känna längtan. För det betyder trots allt att man älskat en plats. Det man älskar det saknar man när det inte längre finns inom räckhåll. Genom att flytta till Alabama har jag helt enkelt fått flera platser att längta efter. Skulle jag flytta härifrån nu skulle jag säkerligen längta efter Alabama. Är det så att man kommer att få leva med en sorts kronisk längtan nu?
JaCal tipsade om en författarinna som heter Linda Olsson som flyttat från Sverige till Nya Zeeland och ett radioprogram där Linda pratade om längtan och saknad. Tyckte det var så himla bra att jag var tvungen att lyssna på programet två gånger till och med. Bland annat togs frågan upp ”Vad är hem?” Att man brukar säga att hem är en plats där man har sitt hjärta. Men vad händer om man har sitt hjärta på mer en en plats? Klurigt, visst är det?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Jag måste lyssna på det programmet. Länken ligger väl hos Jacal. Ser mkt fram emot att läsa boken!
Jag glömde lägga ut länken men den finns hos Jacal. Jag känner också att jag verkligen måste läsa boken nu. Riktigt bra berättade hon i radioprogrammet.
Jag blev också berörd av programmet och tyckte det var jätte jättebra! Vi är nog många som kan känna igen oss i hennes tankar och funderingar. Hennes röst var så härlig att lyssna på också, hon hade ett härligt språk och sätt att uttrycka sig också.
Visst berörde det! Jag har gått och tänkt på mycket av det hon sa i flera dagar nu.
Här är direktlänken (om nu inte Blogger klipper av den):
http://www.sr.se/laddahem/p1/sommar/mp3/2006/SR_sommar_i_p1_060803.mp3
Post a Comment