Apalachicola, Florida

Detta är en resa vi gjorde förra året i oktober som jag ännu inte publicerat men har ni vägarna förbi Apalachicola i Florida är det väl värt ett besök.




Fredag morgon startar vi vår färd ner mot havet och kusten. GPS:en talar om att det kommer att ta oss ca 7.5 timmar att nå vårt mål. På vår väg passerar vi Montgomery som är Alabamas huvudstad även om Birmingham är den stösta staden. Vi passerar ytterligare många små städer och får en glimt av Alabmas landsbyggd. Ute på landet kan man se lite av det fattiga Alabama med trailer homes. Naturen är vacker. Man ser mycket av Alabamas röda jord. Vi kör föbi ett och annat bomullsfält där de vita bomullstussarna vajar lätt i vinden. Vi välkomnas av skylten ”Welcome to Florida” då vi passerar gränsen och stannar till vid välkomst centeret där vi också blir bjudna på apelsinjuice självklart.

Så snart man kommer över gränsen till Florida från Alabama möter man palmer som vajar i vinden och man bjuds på solmogen färskpressad apelsinjuice.

Vi anländer vid vårt hotel i Apalachicola vid 6-tiden på kvällen. Apalachicola är en liten gamal fiskeby som bibehållit mycket av sin gamla charm. Vårt hotel var ett mysigt litet Bed and Breakfast ställe som hette Coombshouse Inn. Vi blir bjudna på ett glas vin och sätter oss ute på verdandan på gungstolarna. Varje rum är inrett i sin egen stil på det hemtrevliga bed and breakfaststället. Vi får ett av rummen i huvudbyggnaden. Varje rum har sitt namn och vi bor på Heron.

Detta var vårt mysig Bed and Breakfast som vi bodde på.





Vägen ut till St. George island sträcker ut sig längst med havskusten.



Beachen var otroligt vacker med vit sand och smaragdgrönt vatten.



På lördag morgon är vi superladdade och ivriga att komma ner till beachen. Aplachicola ligger inte direkt vid havet utan man får åka ca 20 minuter men det är väl värt den korta bilresan. Kanske kan det först tyckas som en nackdel att denna lilla fiskeby inte ligger vid havet men det är nog en av anledningarna till att det har fått bevara mycket av sin ursprungliga charm och inte exploaterats av de stora hotelkedjorna. Vi åker ut till ett naturreservat som heter St. George island. Sanden är pudervit och stranden sträcker sig kilometer efter kilometer. Vi promenerar längst med stranden och tittar efter fina snäckor.
Fastän det är oktober månad så är luften fortfarande varm liksom havet och det är inga problem att ta sig ett dopp bland vågorna. Dessutom får vi nästan stranden för oss själva då högsäsongen är över.



Fiskebåtarna i hamnen .




Framemot eftermiddagen då vi börjar bli hungriga så kör vi tillbaka mot Apalachicola igen. Detta ställe är berömt just för sina ostron och gillar man ostron ska man definitivt ta och prova dessa. Vi bestämmer oss för att inta lunchen på ett litet hak som heter ”The Oyster Bar”. Här finns ostron i alla dess former, och till lagade på en mängd olika sätt.Mätta och belåtna med lunchen som blev både ostron och en riktigt god skaldjurssoppa fortsätter vi vidare till ett annat naturreservat. Detta reservat heter St. Joseph. Många av trädstammarna var alldeles svarta och det var tydligt att en skogsbrand hade härjat här tidigare. Vi är noga med att inte bada här efter att ha sett varningsskylten för alligatorer. Vi nöjer oss med att köra runt och promenerar runt i området istället. Tyvärr skymtar vi inte till någon alligator fastän vi tittar noga och ofta.





Ostronen i Apalachicola är berömda och bör provas på om man gillar ostron.



Här aktade vi oss noga för att inte bada.




Vackra snäckor på beachen.


Då solen börjar sänka sig ner över horizonten går vi sakta längst med strandkanten till vågornas brus och njuter av att känna sanden under våra bara fötter. Väl tillbaka på B&B så tar vi oss en öl ute på verandan i gungstolarna igen innan det är dax att promenera in mot den lilla staden för att hitta en lämplig resturang att inta middag på.Söndag morgon passar jag på att fotografera den häftig spanskamossan som växer på träden här nere i södern. Söndag var det dags att åter börja bege sig tillbaka mot Alabma.



Vi njuter av solnedgången.



Sakta sänker sig solen ned över horizonten.



Vi bestämde oss för att köra tillbaka längst kusten. Från Apalachicola går det bra att följa väg 98 som är the scenic route istället för att ta motorvägen. Fastän denna väg tar något längre är det helt klart värt det hela. Väg 98 stäcker sig hela vägen längst med Mexikanska golfen upp till Pensacola. På vägen passerar man många av de orter och ställen som är populära bland tursiter som Destin och Panama City. Tyvärr har dessa ställen inte alls samma charm som lilla Appalachicola. Här har snabbmatsställena, de stora hotelkomplexen och turistbutikerna helt tagit över.Vi var så lyckliga över att vi funnit det lilla men otroligt fina Apalachicola istället. Där fick vi en helt underbar helg.





View Larger Map