Thursday, March 19, 2009

Hur klimatet påverkar vardagen

Jag både ser och märker hur klimatet här spelar in som en viktigt roll i skillnader då det gäller vanliga saker i vardagen. Här lyser solen så mycket mer och betydligt oftare. Även om vintern då det kan vara riktigt kallt så är det för det allra mesta ganska soligt. Om sommaren är det ju rejält varmt och fuktigt här. Medans vi i Sverige med våran långa vinter blir soldyrkare på ett helt annat sätt och det kan man ju verkligen förstå. Det där ljusa skandinaviska hemmen och färgerna finns inte här på samma sätt. Mörka stora mörriga möbler är betydligt vanligare här.

Att ha växer inomhus verkar vara ganska ovanligt. Här har man sina växter utomhus i kruka på altanen eller i trädgården men inte inomhus. Det känns som om man tycker att det finns så gott om grönska utomhus att det liksom inte behövs tas in någon grönska. Detta stämmer ju och är helt korrekt. Man har heller inte fönsterbräder i fönstrena för att eventuellt sätta krukor med plantor i.

Vad jag också har lagt märke till är att man här nere i södern alltid dricker och bjuder på kalla drycker med mycket is i. Även då det är kallt ute så är det fortfarande kalla drycker som gäller. Folk går alltid med en stor läsk i näven med rejält med isbitar i. När man går ut och äter så är det kalla drycker som finns att välja bland i största utsträckning.

Ytterligare en skillnad är detta med fönsterlösa kontor. Det verkar vara ganska vanligt här. Det är ju något vi i Sverige och som svensk något man aldrig skulle kunna tänka sig att sitta på sin arbetsplats hela dagarna i ända och inte få se solen, inte kunna titta ut genom fönster. För mig är detta fortfarande otänkbart. Men många amerikaner saknar inte fönster och tycker att det är fullt naturligt att sitta i en bunker och jobba dag ut och dag in. När man frågat om de inte saknar ljus och fönster rycker de flesta på axlarna och säger att det inte spelar dem någon roll.

Både jag och C har nog fortfarande mycket av det svenska tänket i oss. Vi passar gärna på att sitta ute på våran altan och äter då vi får möjlighet. Jag tar även gärna med min kaffekopp ut och tar en fika under arbetstid för mig själv då det är vackert väder ute och lagom behaglig temperatur. Men jag märker att det bara är rökarna som står utomhus här på jobbet. Man går liksom aldrig ut för att njuta av solen några minuter.

Några andra saker jag upplever här nere i södern som jag inte tidigare upplevt i Sverige är att Silver och silversmycken är väldigt svåra att hålla rena och blanka här. Det är näst intill omöjligt. Visst går det putsa till dem men de blir svarta igen på bara några dagar. Känns rätt hopplöst att ha silversmycken här så jag har slutat med det.

Det går inte heller att förvara mjöl,gryn eller bröd i rumstemperatur utan att försluta allt mycket noga eller lägga det i plastpåsar. Man får se upp med mjölbaggar och flugor här. Det går liksom inte att förvara mjöl i sina vanliga papperspåsar direkt i skafferiet så som man kan i Sverige utan här gäller det att försluta allt jättenoga.

14 comments:

Anonymous said...

Det är så intressant när du skriver och berättar om alla dessa skillnader som finns och hur du tänker omkring detta. Jag är idel öra. Hälsningar Inger

Anonymous said...

Intressant! Även i CT var det ovanligt med blommor och växter inomhus och fönsterlösa rum tycktes helt okej där också.
Hur tycker du att klimatet påverkar humöret då? Jag tror ju att vårt klimat med den långa mörka perioden ger oss ett visst tungsinne. Själv tycker jag mörkret blir allt jobbigare för varje år - samtidigt uppskattar jag våren allt mer.

Cecilia said...

Jo tack det där med möjlbaggar och gud vet allt det känner vi igen.Bevare mig väl.Men jag försto dinte varför våra påsar alltid hade sånt,vi har köptt många nya vill jag påstå.Fast inte förrän ditt inlägg nu så förstod jag att det inte var fel på mjölet varenda gång :-)

Desiree said...

Inger, ja det finns verkligen massor av små skillnader som man lägger märke till både i början och allt eftersom då man bor i ett nytt land och en ny kultur. Det är mycket man lär sig och mycket som är interessant. Inte rätt eller fel bara annorlunda.

Annebelle, där tar du upp en mycket viktig fråga när det gäller hur klimatet påverkar humöret. Det påverkar faktiskt humöret mycket. Man känner sig både piggare och gladare med de långt fler soltimmar som finns här. Något jag aboslut inte saknar med Sverige är just den där långa mörka grå vintern. Det är inte kylan som är jobbig i Sverige det är nog mörkret som är mest påfrestande.

Cecilia, ja det är en hårdläxa man får lära sig om mjölbaggarna. Jag har ju massor med gryn och mjöl som jag tagit med mig från Sverige som jag är speciellt rädd om så jag är jättenoga med att förvara på rätt sätt. Vill absolut inte behöva slänga mina fina dyra gryn och annat från Sverige som jag kånkat med mig hela vägen över atlanten.

Miss Marie said...

Det är otroligt intressant att läsa om sådana här saker, det är ju inte sånt som man tänker på om man inte har något annat o jämföra med!

O visst älskar vi svenskar ljuset! :)

Anonymous said...

Hihi ... när jag först kom hit ville jag alltid sitta ute i solen och fika hela sommaren. Men nu är jag som värsta amrisen och sitter helt i skuggan eller i AC. När det är dryga 35 och hög luftfuktighet är det inte så skönt längre ... Här har man ju fått lära sig att knäckebröd lägger man i ugnen på låg värme inan man kan äta det så det inte blir segt. =)

Du, jag läste på Annes blogg att du sökt till Nutritionistlinjen. Vad roligt!!!

Annika said...

Intressant...
det där med silversmycken har jag aldrig tänkt på. What the heck kan det ha att göra med tror du? fukten?
Och jag håller med, jag skulle aldrig kunna sitta i ett fönsaterlöst kontor och jobba, snacka ågren.
Jag kan heller inte ha persienner neddragna uner dagtid. Jag får cellskräck. neddraget och fördraget är så vanligt här----TRIST!!
Precis som Petra A uppsöker jag också skuggan numera under sommaren. Det är ju så HETT här på somamren.
Tänkte också kommentera det där med nutrionistlinjen som jag också läste hos Anne....PASSAR dig!!!! hur skiljer sig en nutrionist från en dietist (som min syster är).
Hoppas du kommer in!!!
STOR kram!!

Sparkling said...

usch för att inte ha fönster under dagen. jag passar också på att vara ute när jag är i södern, men visst kollar folk lite konstigt när man går runt i området på promenad. växter inomhus kan jag dock klara mig utan.

I början fick jag alltid is i mina glas när jag var i södern men nu har de närmaste lärt sig och kommer ihåg att jag inte vill ha is :)

Anne said...

Intressant läsning!!
Jag nickar igenkännande vid mycket.
Det där med fönsterlösa kontor har jag ju förstått är jättevanligt, M har en "kub" på sitt jobb, inga fönster. Mestadels är han i labbet som är fönsterlöst det också. Låter väldigt trist faktiskt. Men det verkar vara ett annat tankesätt här.
Det där med silversmyckena låter hur mysko som helst, har du nån teori vad det kan bero på?

Petchie75 said...

Jätteintressanta observationer! Jag har inte tänkt på att silversmycken blir svarta i PR men det borde ju vara samma...
Jag brukar ju säga till O att spanjorerna skulle kunna bo i källare eller fönsterlösa hus eftersom de ALLTID har fönserluckorna stängda - på vintern för att hålla kylan ute, på sommaren för att hålla värmen ute... Fönsterlösa kontor finns på Os företag också och jag tycker så synd om de som jobbar där. O har ett mini-litet smalt fönster med MÖRKA persienner...
Mjölbaggar och andra äckliga kryp har vi också fått i PR - usch och fy! Nu har vi ris och mjöl i kylen (jag tom fryser in mjöl eftersom vi köper så stora förpackningar på Costco) för att slippa otrevliga överraskningar!
Kram!

Desiree said...

Marie, ja det finns många interessanta skillnader. Visst är det så att vi svenskar älskar ljuset och det ljusa och det har ju en mycket logisk och naturlig förklaring.

Sporty Spice, jo jag håller helt med dig om att det kan bli för mycket av det goda. När det är hög luftfuktighet och +35 grader då sitter man mest och flämtar ute och då är det inte speciellt behagligt heller. Skuggan är att föredra här med den starka solen och dessutom är det ju bättre att sitta i skuggan så att man inte blir bränd av solen. Jo jag har bestämt mig för att söka till nutritionistutbildningen för det är verkligen något som interesserar mig. Näringsämnen, upptag, hälsosam kost och hur det påverkar människan tycker jag verkar jättespännande och det som är toppen är som sagt att jag verkar kunna tillgodo räkna mig en del av min molekylärbiologi utbildning så det är toppen. Jag fick lära mig den hårda vägen att bakar man knäckebröd eller något liknande så måste det få torka ordentligt i ugnen för annars möglar det. Inte kul att behöva slänga det man bakat.

Annika, jag sitter också ute i skuggan om sommaren. Det är väl egentligen nu så här under våren som man kan njuta av solen lite innan det blir allt för hett. Varför det blir oxidation och beläggningar på just silversmycken här vet jag inte men det är liksom hopplöst att ha fina silversmycken här. Kul att din syster är dietist. Det verkar vara relativt snarlikt men vad jag har förstått så har en dietist lite mer inrikting på sjukvård och arbetar mer aktivt inom sjukvården. Varför jag inte valt denna utbildning är för att jag inte kunde tillgodoräkna mig lika mycket kurser och poäng och dessutom finns denna utbildningen bara i Uppsala och inte i Stockholm men annars hade jag gärna kunna tänka mig den också. Jättespänande fält och område. Jag hoppas att din syster trivs med sitt jobb.

Sparkling, nej fönsterlöst skulle jag som sagt inte heller någonsin kunna tänka mig. Visst går det bra att säga till att man inte vill ha is eller iallfall inte jättemycket is. Men när det är kallt ute saknar jag alterntiv till de kalla dryckerna. Jag önskar att det fanns mer varmt te och sådant på vanliga resturanger att kunna beställa.

Anne, sitter M i någonslags kontorslandskap eller är det verkligen en instängd kub helt utan fönster. Hoppas han får lite naturligtljus någonstanns ifrån. Jag vet som sagt inte vad det beror på när det gäller silversmyckena. Upplever du samma sak uppe hos dig eller är det bara något som sker här nere i södern?

Petra, ja jag kommer ihåg att du berättat att du också fick problem med just mjölbaggar och det är verkligen inte kul. Jag förvarar också en hel del i frysen för att vara på den säkra sidan. Du får kolla hur det står till med dina silversmycken på PR. För här funkar det som sagt inte alls med silver. Bra att O har ett litet fönster även om det är litet och även om han har mörka persinner så kan han iallfall rulla upp persiennerna och få in lite naturligt ljus. Hopps det gick bra med ditt visum och ha en trevlig resa tillbaka till PR.

Kram.

Anne said...

Beträffande silversmycken. Jag har faktiskt inte märkt nåt här, men i ärlighetens namn är mina observationer nog för bristfälliga. Jag har numera inte regelbundet silversmycken på mig, så jag vågar inte säga hur det skulle vara om jag gick med dem 7 dagar i veckan, dygnet runt. Borde kanske testa...

Nu är det ju inte så att jag sitter med myxbyxor här hemma, jag fixar mig ju varje dag även om jag inte går till ett jobb. Bra kläder, smink osv. Men just smycken har jag börjat bära mindre när jag "bara" är hemma, så därför vet jag inte rikigt hur silversmyckena beter sig här vid regelbunden användning.
Lång utläggning där....

M's kub är i ett kontorslandskap, så det finns fönster i den lokalen (har jag nu fått höra) men just hans kub är placerad så i lokalen att den är långt borta från fönstret så han får nog inte riktigt njuta av de fördelarna. Å andra sidan verkar han bara vara där ca 1h/dag, resten av tiden i labbet, och där har de inga fönster alls.
De påstår att de bla inte kan ha fönster där för då kan industrispionage förekomma så labbet måste vara "gömt". M jobbar ju med forskning & utveckling så det är ganska strikt. Jag har ju t.ex. aldrig fått besöka honom eller hans lokaler, då inga utomstående får tillträde. Inte ens alla av hans kollegor får komma in till hans labb, då de har olika koder för vem som är behörig in i det "heligaste". Haha, nu låter det ju som en bunker eller som de är helt paranoida. Men jag antar att det handlar om att det inom industrin där det står så ofantligt mycket pengar på spel är viktigt att hålla rutiner och säkerhet på hög nivå så ingenting kan läcka eller att obehöriga ska springa hur som helst i lokalerna.
Även om jag ibland kan tycka det är lite väl löjligt...

Just därför har de faktiskt en gång varje år en happening för allmänheten, familjemedlemmar och andra. Då de bjuder in en lördag och man får gå runt. Det mesta är ju fortfarande stängt och avspärrat, man har begränsad tillgång till utrymmena. Men man får i alla fall komma in i några byggnader...alltid något. Det står vakter utstationerade osv. Men ändå, liiite får man ju se. De berättar mer vad de sysslar med, bjuder på tårta osv. Det här just för att de inte helt ska framstå som hemliga eller mystiska, för att "communityn" ska förstå lite mer och framför allt då att barn och anhöriga ska få en inblick i vart ens partner/mamma/pappa går på dagarna.

sorry den långa intressepilen, snacka om att komma från den röda tråden om fönster/icke fönster i arbetslokalen.

Anna, Fair and True said...

Min sambo har tyvärr ett fönsterlöst kontor i Sverige. Eller, han har fönster men in mot en innergård, så han vet aldrig vad det är för väder, stackarn!

Marianne said...

Jag förvarar mjölet i frysen, det funkar jättebra. Testa!

Kram!